Annons

Det äter vi helst på nationaldagen

Finns det typisk, traditionell nationaldagsmat? Inte direkt – men sedan den blev en röd dag har vissa trender börjat utvecklas.
Mat • Publicerad 6 juni 2019
Sillen – ständigt återkommande. Arkivbild.
Sillen – ständigt återkommande. Arkivbild.Foto: Janerik Henriksson/TT

Den 6 juni fick status som Sveriges nationaldag först 1983 – innan dess firades dagen, sedan 1916, som svenska flaggans dag. Först 2005 blev det en helgdag, alltså röd dag.

Av den anledningen har dagen tidigare inte varit någon direkt festhögtid.

Annons

– Tidigare var det bara en markerad dag i almanackan. Ungefär som när deklarationen ska lämnas in – ingen större fest, säger Richard Tellström.

Att nationaldagen sedan 14 år tillbaka är en röd dag har däremot ändrat förutsättningarna.

– När människor är lediga vill de högtidlighålla det med mat. Vi vill markera att vi går från arbete till vila – det är en passagerit, fredagsmys är ett exempel. När vi blir lediga vill vi träffas, och när vi träffas vill vi äta, säger Tellström.

Låna mat

Hittills kan man, enligt Tellström, se en tendens att låna mat från andra högtider. I den mån det går att utröna en typisk nationaldagsmåltid är det en trerätters som inleds med det kanske mest ursvenska som finns.

– Snaps, sill, smör, ost och bröd. Det är festackordet, det är så vi markerar att det är fest i Sverige, säger han.

Nationaldagen inträffar också vid en tidpunkt på året då grillen ofta plockats fram, men kanske ännu inte invigts. Därför är det vanligt med grillat till varmrätten.

När det kommer till efterrätten går det att se en tydlig skiljelinje mellan stad och land.

– Stadsbor i lägenheter äter jordgubbar, medan jordägare – de som bor på landet eller har kolonilotter, torp eller sommarstugor – äter rabarber. Rabarber är väldigt trädgårdsbetonat. De som har egna jordgubbsodlingar får vänta till mitten av sommaren, så stadsborna äter köpta jordgubbar, säger Tellström.

Buffé och bord

Hur kommer då denna unga högtidsdag att utvecklas över tid – kommer den att få sina egna, särpräglade mattraditioner?

– Sillen och snapsen kommer nog bestå, det är det viktigaste. Det är mycket mer svenskt än själva sommarmaten. Sedan kan man fråga sig om måltiden förblir en trerätters. Vi gillar ju våra bufféer och bord – smörgåsbord, julbord med mera.

Annons

TT: Ett nationaldagsbord?

– Precis. Ett ord som låter väldigt konstigt i dag, men plötsligt kan det anammas och bli hur självklart som helst.

Grönt på grillen

Den som inte äter kött behöver inte göra avkall på festligheterna. Gustav Johansson, som driver Sveriges största veganska matblogg Jävligt gott, trycker på vikten av att inte överge traditioner, utan uppdatera dem.

– Underskatta inte matens kulturella dimension. Byt ut proteinet, inte rätterna. Lättbräserad aubergine som legat i en lag blir väldigt lik sill i konsistensen. Färskpotatis med en fin kallpressad rapsolja och växtbaserad majonnäs ger en jättegod potatissallad. Morot kan gravas i stället för lax, säger han.

Vad gäller grillen har Johansson en enkel devis: allt kan grillas.

– Grönsaker, sallad, såser, kolhydrater. Stirra dig inte blind på proteinet. Primörerna är i säsong – skär färsk vitkål i klyftor, grilla den hårt så den blir lite småbränd och dressa den med en vinägrett. Vänd sparris i olivolja, pensla den med vitlökssmör och grilla. Knippmorötter i foliepaket – supergott. Trä primörer på spett med grillad färskpotatis och ditt favoritvegokött. Grillandet är en upplevelse och en samhörighet i sig, det hänger inte på köttet.

Joel Malmén/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons