Jordbruksreform dröjer i EU
Den reform som ska ge medlemsländerna större möjlighet att påverka jordbrukspolitiken på hemmaplan lär nu inte kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 januari 2022, i väntan på att enighet först kan nås om hela budgeten för år 2021–27.
– Det är viktigast att det blir bra, hellre än att det går fort, konstaterar ändå landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) inför ett jordbruksministermöte i Bryssel på måndagen.
Medlemsländerna diskuterar nu vilka övergångsregler som ska gälla i väntan på att reformen kan spikas. Än så länge planeras bara för ett års försening, trots en stor risk för att det dröjer längre än så.
– Man vill fortfarande ha en ambition att det bara ska behöva ta ett år. Men det är väl inget som säger att det inte kommer att bli längre, säger Nilsson.
Sverige hoppas främst att reformen, som presenterades redan för två år sedan, ska leda till bättre klimatåtgärder.
– För oss har ju en ökad klimat- och miljöambition varit ett av det absolut viktigaste ingångsvärdena. Vi vill också se att systemet blir enklare – färre regler, mindre administrativt tungt – med större möjlighet att nationellt kunna anpassa sig utifrån vad som gör mest nytta, säger landsbygdsministern i Bryssel.
