Jordbruksreform dröjer i EU

EU Artikeln publicerades
Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) på väg in till ett EU-möte i Luxemburg tidigare i höstas. Arkivfoto.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) på väg in till ett EU-möte i Luxemburg tidigare i höstas. Arkivfoto.

Oenigheten kring EU:s nästa långtidsbudget får konsekvenser för jordbruket.

Pågående reform av den gemensamma jordbrukspolitiken riskerar att försenas i flera år.

Den reform som ska ge medlemsländerna större möjlighet att påverka jordbrukspolitiken på hemmaplan lär nu inte kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 januari 2022, i väntan på att enighet först kan nås om hela budgeten för år 2021–27.

– Det är viktigast att det blir bra, hellre än att det går fort, konstaterar ändå landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) inför ett jordbruksministermöte i Bryssel på måndagen.

Medlemsländerna diskuterar nu vilka övergångsregler som ska gälla i väntan på att reformen kan spikas. Än så länge planeras bara för ett års försening, trots en stor risk för att det dröjer längre än så.

– Man vill fortfarande ha en ambition att det bara ska behöva ta ett år. Men det är väl inget som säger att det inte kommer att bli längre, säger Nilsson.

Sverige hoppas främst att reformen, som presenterades redan för två år sedan, ska leda till bättre klimatåtgärder.

– För oss har ju en ökad klimat- och miljöambition varit ett av det absolut viktigaste ingångsvärdena. Vi vill också se att systemet blir enklare – färre regler, mindre administrativt tungt – med större möjlighet att nationellt kunna anpassa sig utifrån vad som gör mest nytta, säger landsbygdsministern i Bryssel.

Fakta

Fakta: EU:s budgetkamp

Ekonomin i EU styrs med hjälp av sjuåriga långtidsbudgetar som lägger upp ramarna för hur mycket som ska satsas på vilka områden och hur mycket medlemsländerna ska bidra med. De största utgiftsområdena är regional- och jordbrukspolitiken.

Just nu diskuteras EU-kommissionens förslag till budget för år 2021–27 av medlemsländerna. Finland, som är ministerrådets nuvarande ordförandeland, väntas presentera ett sista kompromissförslag före månadsskiftet, som sedan kan behandlas av EU:s stats- och regeringschefer vid deras toppmöte den 12–13 december.

Oenigheten är samtidigt stor mellan olika länder som vill satsa mer eller mindre på EU-samarbetet. Någon färdig uppgörelse väntas inte förrän tidigast under våren 2020.

Visa mer...