Bankskatt ska finansiera försvarsbudgeten

Politik Artikeln publicerades
Finansminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterar finansieringen av de ökade anslagen till försvaret.
Foto: Tove Eriksson/TT
Finansminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterar finansieringen av de ökade anslagen till försvaret.

Den nya försvarsbudgeten kommer i första skedet att finansieras med en ny bankskatt.

Bankskatten finansierar de fem miljarder som satsas på försvaret år 2022. Men exakt hur bankskatten ska se ut är inte klart, det ska regeringen återkomma till, enligt Andersson. Men den ska ge mer pengar till statskassan.

– De stora bankerna kommer att få bidra med mer. De har fått stora skattesänkningar de senaste åren, säger Magdalena Andersson.

Finanssektorn har bidragit till stora kriser historiskt, och därför är det helt rimligt att beskatta den hårdare, tycker hon.

– Den kan bidra med mer till det gemensamma, så att vi kan finansiera försvaret på det här sättet i stället för på något annat vis.

Bankskatten räcker inte

Men bankskatten räcker bara till det första steget av ökningen av försvarsbudgeten. Resten av satsningen under de kommande åren fram till 2025 ska man återkomma till, men hälften kommer att vara finansierat "krona för krona". Med det menas att varje ny budget ska anpassas för att inrymma de ökade anslagen till försvaret. Detta ska dock enligt Magdalena Andersson och Peter Hultqvist göras med en "schysst fördelningspolitisk profil".

– Det innebär att även de med lite högre inkomster får vara med och bidra, säger Andersson.

TT: Det finns alltså risk för skattehöjningar för höginkomstagare?

– Så ska man inte tolka det. Det finns många sätt att genomföra finansiering, säger Magdalena Andersson och tillägger att det lika väl kan handla om besparingar.

Den andra halvan av satsningen ska betalas ur det så kallade reformutrymmet. Med det menas det ekonomiska utrymme som en regering hoppas ha för att genomdriva sin politik. Men inom detta ska mycket rymmas, och hur stort det är beror förstås på hur ekonomin utvecklas.

Skillnad på nu och då

Det är alltså fortfarande oklart hur resten av försvarssatsningen ska betalas mer exakt. Finansministern understryker dock att hon och de övriga partierna är överens om principerna. Så var det inte när försvarsberedningen havererade i våras, och S inte ville binda sig till någon ekonomisk ram, förklarar hon.

– Det är stor skillnad. Nu har vi en finansiering.

TT: Kunde ni inte ha kommit fram till detta redan då?

– Det är först nu vi suttit i budgetförhandlingar, det är nu vi kunnat komma överens, säger hon.

Överens med C och L

Centern och Liberalerna har tidigare varit skeptiska till förslaget om bankskatt, men Andersson säger att det hela har diskuterats mellan regeringen och de andra partierna som ingår i januariavtalet.

Hon talar också om behovet av fortsatta satsningar på välfärden, men vill inte säga om skattehöjningar kan vara att vänta.

– Detta var en finansiering vi kunde komma överens om, och eftersom S gick till val på en bankskatt tycker jag så klart att det känns väldigt bra.

Nordea valde i fjol att flytta sitt huvudkontor till Finland. Men detta gör inte att banken slipper undan, säger Andersson.

– Jag kan berätta att Nordea kommer vara med att betala den här skatten för den kommer vara oberoende av var huvudkontoret ligger.

Miljarder till försvaret

Försvarsuppgörelsen mellan S, MP, C och L som försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterade på fredagen innebär att försvaret får fem miljarder kronor årligen från 2022 fram till 2025. Det motsvarar en budget för det militära försvaret på 84 miljarder 2025.

Pengarna ska användas till att rusta upp försvaret, framför allt när det gäller markstridskrafter. Antalet försvarsanställda ska öka, från dagens 60 000 personer till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda.

Fakta

Fakta: Försvarsberedningens förslag

Uppgörelsen innebär att S, MP, C och L kommit överens om huvuddragen för försvarsbudgeten. Under nästa år ska en försvarspolitisk proposition läggas fram av regeringen.

Satsningen innebär att anslagen till försvaret utökas i en trappa med fem miljarder extra per år från 2022 till 2025. Då ska försvarsbudgeten uppgå till 84 miljarder kronor.

Det extra anslaget 2022 ska i sin helhet betalas med bankskatten. Resterande del ska till hälften betalas "krona för krona" ur varje budget, och till hälften ur det så kallade reformutrymmet.

Här är huvuddragen som ligger till grund för uppgörelsen:

En ny krigsorganisation från 2021

Tre mekaniserade brigader

En reducerad motoriserad brigad

En mekaniserad bataljon på Gotland

Nya specialförband

Återinförande av divisionsledning

Organisationen öka från 60 000 till 90 000 personer. Där ingår hemvärn och civilanställda.

Antalet värnpliktiga ökas från 4 000 till 8 000 år 2024

Fler krigsflygbaser

Större basorganisation

Två regementen återinrättas i Arvidsjaur och Göteborg

Två nya regementen för utbildning av territoriella förband

Artilleriutbildning etableras i Kristinehamn

Luftstridsskolan i Uppsala görs om till flygflottilj

Fler vapensystem och mer materiel

Gamla Gripenplan av C/D-modell behålls efter 2030

Samtliga stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas

48 artilleripjäser av typ Archer anskaffas

Nytt artilleri till de tre brigaderna

Ett enkelt buret luftvärnssystem anskaffas

Äldre luftvärnssystem tas fram ur förråden

Marinens fartyg uppgraderas med robotluftvärn

Nya sjömålsrobotar till nuvarande fem korvetter

Stärkt ubåtsjaktförmåga hos marinhelikoptrar

Kvalificerade amfibieförband på Västkusten

Stridsflyget får robotar för markmål på långt avstånd

Nya fordon, båtar granatkastare och pansarvärnsvapen till hemvärnet

Ökade transportresurser för försvaret

Källa: Försvarsberedningen

Visa mer...