Belyser kvinnofrågor i Afghanistan – prisas

Mänskliga rättigheter Artikeln publicerades
Najwa Alimi tilldelas Per Anger-priset 2019.
Foto: Zan Tv/Forum för levande historia/handout
Najwa Alimi tilldelas Per Anger-priset 2019.

Den afghanska journalisten Najwa Alimi – som specialiserar sig på kvinnors rättigheter och yttrandefrihetsfrågor i det krigshärjade hemlandet – är årets mottagare av Per Anger-priset.

25-åriga Alimi arbetar för den afghanska tv-kanalen Zan Tv, den enda tv-kanalen i landet som anställer kvinnliga journalister. Enligt motiveringen ifrågasätter hon den traditionella synen på kvinnor och män i Afghanistan med sitt eget liv som insats.

I en intervju med berättar journalisten hur hon hotas – och hur hon för inte så länge sedan blev beskjuten på gatan.

– Allmänt sett är Afghanistan en mycket farlig plats för journalister, och det gäller än mer för kvinnor. Och jag ägnar mig åt svårare och mer kontroversiella frågor än andra, som sociala problem och kvinnors rättigheter, så därför är jag särskilt utsatt, säger Alimi till tidningen, och larmar om att hon kommer behöva lämna hemlandet i det fall talibanerna kommer tillbaka till makten.

"Att i den miljön fortsätta kämpa för att kvinnor ska få synas och höras kräver ett stort mod. Najwa Alimi inger hopp för en ny generation av afghanska flickor och pojkar", säger Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia och ordförande i prisjuryn, i ett pressmeddelande.

Forum för levande historia delar årligen ut Per Anger-priset på uppdrag av regeringen, för att främja mänskliga rättigheter och demokrati, och en rad organisationer deltar i nomineringen.

Najwa Alimi tar emot priset i Stockholm den 17 oktober.

Fakta

Fakta: Afghanistan

Afghanistan ligger i sydvästra Asien och uppskattas ha 35,5 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Majoriteten av befolkningen – omkring 60 procent – livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen.

Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska muhajedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan varpå talibanstyret föll. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källa: Nationalencyklopedin, Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Visa mer...