Bankekonomer: Finansministern för optimistisk

Finansministern talade i samband med torsdagens presskonferens på Harpsund om "orosmoln som tornar upp sig" och att "vinden mojnat något". När Anna Breman sträcker upp fingret i luften, känner hon att det blåser åt ett helt annat håll för svensk del.

– Jag tror att hon är lite för optimistisk. Jag är besviken att hon inte är beredd att satsa lite mer nu för att motverka den avmattning hon själv pratar om, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, till TT.

Hon får medhåll av kollegan Annika Winsth på Nordea. Framför allt anser hon att finansministern är för optimistisk när det gäller arbetsmarknaden.

– Sysselsättningen faller och arbetslösheten stiger och det tror jag att den fortsätter att göra. Där tror jag att de kommer att behöva revidera sin prognos, säger hon.

Regeringen och finansministern reviderar nu den svenska tillväxten och gör bedömningen att det finns ett så kallat reformutrymme på 25 miljarder kronor – alldeles för lite enligt Anna Breman.

Från Swedbanks håll görs bedömningen att det handlar om 50–70 miljarder kronor, baserat bland annat på det låga ränteläget, att ekonomin tydligt är på väg in i en avmattning samt att statsskulden inte behöver sjunka till en lägre nivå.

– Vi har en mycket stark grund att stå på i Sverige och nu är rätt läge att utnyttja den styrkan, säger Anna Breman, som efterlyser reformer på områden som infrastruktur och arbets- och bostadsmarknad.

Enligt Konjunkturinstitutets (KI) prognoschef Ylva Hedén Westerdahl är regeringens prognos snarlik institutets egen uppdatering för bara ett par veckor sedan. Medan regeringen spår en tillväxt på 1,4 procent för såväl 2019 som 2020 hamnar KI:s bedömning på 1,5 respektive 1,3 procent.

Däremot uppskattar KI reformutrymmet för nästa år som obefintligt till skillnad från regeringen.

– De har en liten mera positiv syn på arbetsmarknaden och på den underliggande tillväxttakten i ekonomin. De får mera strukturella inkomster därigenom, säger hon.

Även Ola Pettersson, chefsekonom på LO, hade väntat sig ett mindre reformutrymme. En av slutsatserna man kan dra av budgetprognosen är att välfärden inte kommer att få de pengar som hade behövts, menar han.

– Utvecklingen mot rik stat och fattiga kommuner och landsting kommer att fortsätta. Vi hamnar i en paradoxal situation där vi sänker värnskatten för höginkomsttagare, medan kommuner och landsting kommer att behöva höja skatten, vilket särskilt påverkar personer med normala inkomster, säger Pettersson.

På LO:s önskelista står bland annat en långsiktig satsning på kvalité och kompetensutveckling samt attraktiva villkor för personal i kommuner och landsting.

– De kommande satsningarna i form av generella statsbidrag kommer att vara otillräckliga, anser Ola Pettersson som anser att regeringens neutrala finanspolitik varken kommer att hjälpa eller stjälpa konjunkturen.

Även Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att regeringens politik lämnar en del övrigt att önska.

– Vi ser att vi lämnar högkonjunkturen med negativ ränta. Det ställer enorma krav på finanspolitik och då menar jag rätt finanspolitik. Vi skulle behöva en finanspolitik som stimulerar jobbskapande och företagande eftersom det är det som försörjer nationen.

Satsningar som den föreslagna familjeveckan och återinförandet av ett friår anser hon är fel väg att gå.

– Jag tycker över huvud taget inte att åtgärder som innebär att människor jobbar färre timmar är rätt finanspolitik. Vi kommer att behöva varenda kotte vi kan hitta för att tillgodose behovet av människor som jobbar i Sverige.