Avgaser förorenar moderkakan hos gravida

Forskning Artikeln publicerades
Moderkakan (placentan) delas mellan mamman och barnet. Den så kallade placentabarriären fungerar som ett membran där utbytet av näringsämnen, syre, koldioxid och salter mellan mamman och fostret sker. Partiklarna hittades i vävnadsprover i den del som
Foto:
Moderkakan (placentan) delas mellan mamman och barnet. Den så kallade placentabarriären fungerar som ett membran där utbytet av näringsämnen, syre, koldioxid och salter mellan mamman och fostret sker. Partiklarna hittades i vävnadsprover i den del som "tillhör" fostret.

Luftföroreningar som drabbar gravida når ända fram till fostret. Ju fler föroreningar det finns i luften, desto smutsigare blir fostrets moderkaka.

Förbränning av fossila bränslen samt väg- och däckslitage resulterar i luftföroreningar bestående av ytterst små sotpartiklar. Sedan tidigare vet man att dessa föroreningar påverkar risken för en rad sjukdomar, som hjärtinfarkt eller stroke. Drygt 8 000 svenskar dör varje år till följd av dessa föroreningar, visar forskning.

Därutöver finns också ett samband mellan mängden luftföroreningar och risken för att en gravid kvinna föder för tidigt och/eller att barnet ska ha en låg födelsevikt.

Men exakt hur luftföroreningar påverkar graviditeten eller det nyfödda barnet vet man inte. Vissa har föreslagit att de små partiklarna vandrar över till fostret via moderkakan, men bevis har saknats.

Nu har belgiska forskare upptäckt att dessa partiklar, med en diameter upp till 2,5 mikrometer, passerar den så kallade placentabarriären hos gravida kvinnor och samlas på den sida av moderkakan som tillhör fostret. Och ju mer luftföroreningar den gravida kvinnan exponerats för under graviditeten, desto fler partiklar ansamlas det i moderkakan.

– Den här studien visar att dessa nanopartiklar når ända fram till fostret, säger Tim Nawrot, professor i miljöbiologi vid Universiteit Hasselt i Diepenbeek i Belgium, till TT.

Korta laserpulser

Placentabarriären fungerar som ett membran där utbytet av näringsämnen, syre, koldioxid och salter mellan mamman och fostret sker. Att främmande ämnen, som sotpartiklar, kan passera denna barriär har aldrig tidigare setts.

– Om dessa partiklar kan passera kan man tänka sig att andra också kan göra det, som nanopartiklar av plast eller liknande. Det är högst troligt. Detta under en mycket känslig period av livet då exempelvis alla organ utvecklas, säger Tim Nawrot.

Forskarna, som berättar om sin upptäckt i tidskriften Nature Communications, undersökte vävnadsprover från moderkakan hos 28 kvinnor med hjälp av korta laserpulser och vitt ljus. Den signal som fångades upp matchade precis med den från de sotpartiklar som uppstår vid förbränning av fossila bränslen. De tio kvinnor som hade exponerats för mest luftföroreningar hade högre halter partiklar i moderkakan, än de tio kvinnor som hade exponerats för mindre mängder.

– I genomsnitt hade dessa kvinnor exponerats för tio mikrogram per kubikmeter luft, vilket är lägre än det europeiska gränsvärdet för dessa partiklar som är 25 mikrogram, men högre än WHO:s som säger att exponeringen inte bör överstiga tio mikrogram. Så exponeringen var inte jättehög, säger Tim Nawrot.

Finns i fostrets blod?

TT: Hur oroliga bör gravida kvinnor vara?

– Det finns ingen anledning till panik. Halterna var mycket högre på 1970- och 1980-talet. Men detta visar att vi bör arbeta för att minska halterna ytterligare. Och vi vet inte om och i så fall hur dessa partiklar påverkar barnen senare i livet, om de exempelvis resulterar i dna-förändringar eller inte.

Forskarna kunde dock inte bevisa att dessa sotpartiklar även finns hos själva fostret, men Tim Nawrot tvivlar inte på att så är fallet.

– Om vi bara hade upptäckt dessa nanopartiklar i mammans del av moderkakan hade det varit en sak, men nu såg vi dem även i den del som tillhör fostret, varför jag är ganska säker på att de också finns hos fostret. Men det är en sak som vi ska titta på nu genom att undersöka fostrets blod, säger Tim Nawrot.

Fakta

Fakta: Luftföroreningar

Partikelmassan för partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer refereras som PM 2,5. Partiklar i dessa storlekar bildas främst vid förbränning och genom att gaser från förbränningen kondenserar. Små partiklar sprids även från vägslitage, däck och bromsar.

Små partiklar har oftast liten massa men är många till antalet och tillhör en av de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem. De kan genom inandning transporteras in i kroppen och påverka både andningsorganen och hjärtkärlsystemen.

Till de akuta effekterna hör hosta, astmaattacker samt kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol). Studier har också visat att nedsatt lungfunktion kan vara en effekt som uppstår på lång sikt, särskilt hos barn som bor i områden med höga halter av PM 2,5.

Utsläppen av PM 2,5 har mer än halverats sedan 1990 i Sverige, där industrin står för den största minskningen.

Källa: Naturvårdsverket

Visa mer...