Att utlysa "klimatnödläge" – verktyg eller slagträ?

Klimat Artikeln publicerades
Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT
"Vi är i ett nödläge för klimatet och ekologin" står det på ansiktsmasken som en demonstrant bär vid demonstrationer utanför Brasiliens ambassad i Argentinas huvudstad Buenos Aires i augusti i år. Demonstranterna uppmanade specifikt Brasiliens president Jair Bolsonaro att skydda regnskogen i Amazonas.

Runt hundra städer har utlyst ett så kallat klimatnödläge. Syftet är att erkänna allvaret i klimatförändringen och att agera därefter.

Men vad innebär egentligen ett klimatnödläge – och är det mer än bara signalpolitik?

Nyligen enades medlemmarna inom nätverket C40 – som består av totalt 94 städer över hela världen – om att utlysa "klimatnödläge", ett sorts stabsläge där klimatarbetet blir prioriterat och får mer resurser.

Bland dem som ställde sig bakom initiativet finns Stockholm, som representerades av finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M).

– Det är oerhört viktigt att städer runt om i världen gör allt vi kan för att minska koldioxidutsläppen och att vi kan följa Parisavtalet. Vi behöver agera mer kraftfullt för att nå 1,5-gradersmålet, sade Anna König Jerlmyr till Dagens Nyheter i samband med mötet.

Men C40-initiativet innebär däremot inget klimatnödläge för Stockholm, anser Anna König Jerlmyr. I en annan intervju förklarade finansborgarrådet att det inte behövs eftersom staden lyckats minska sina utsläpp med 58 procent sedan 1990.

Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson i Stockholm, Rikard Warlenius, håller inte med.

– Jag tycker att det skickar fel signaler. Stockholm har gjort en hel del bra, men vi har fortfarande väldigt höga utsläpp från till exempel transportsektorn. Vi har stora frågor kvar att hantera, säger han.

Från symbol till handling

TT: Varför är det viktigt att utlysa ett klimatnödläge?

– Det är i grunden ett nödläge det handlar om. Genom att vi politiker talar om det visar vi medborgarna att vi tar den här frågan på största allvar, säger han.

Men att erkänna det akuta klimathotet och på allvar göra något för att minska utsläppen är skilda saker, anser Roger Hildingsson, statsvetare vid Lunds universitet.

Hans forskning handlar om miljöpolitik och samhällets klimatomställning. Att utlysa nödläge är lovande, men det får inte stanna vid symbolpolitik, säger han.

– Den här typen av deklarationer står och faller med att de faktiskt följs av handling. Vilka åtgärder man kommer att vidta för att nå målen spelar roll och är helt avgörande för trovärdigheten.

Transporterna nyckelfråga

Framför allt är det i energi- och transportsektorn där de stora förändringarna måste ske, säger Roger Hildingsson. Och när det gäller energiförsörjningen ligger Sverige bra till. Omställningen från fossila till förnybara energikällor har kommit långt. Den stora utmaningen är i stället transporterna.

– Det som har gjorts hittills för att utveckla mer hållbara transportmönster har bara lett till en begränsning av utsläppstakten, säger Roger Hildingsson.

Utsläppen från trafiken måste minska radikalt ifall det ska göra någon verklig skillnad, påpekar han.

"Kan vara en drivkraft"

Mattias Goldmann, hållbarhetschef för teknikkonsultkoncernen Sweco, är inne på samma spår som Roger Hildingsson.

– Klimatnödläge i sig gör ingen skillnad, bland annat för att det inte är legalt definierat vad det betyder. Och för de länder som hittills har infört klimatnödläge har det inte gjort någon skillnad. Kanada godkände till exempel miljömässigt mycket tveksamma investeringar i fossilgas samma dag som man utlyste nödläget, säger han.

– Men det betyder inte att det behöver vara så i tid och evighet. Jag hoppas att de här städerna i C40-gruppen, som vill vara ledande på klimatområdet, visar att nödläget kan vara en drivkraft för snabbare omställning. För jag håller helt med om att vi har ett nödläge för klimatet.

TT: Kan Stockholm stå utanför klimatnödläget?

– Nej, det måste rimligen gälla för de städer i C40-gruppen som var där och kom överens om att utlysa nödläget.

TT har sökt Anna König Jerlmyr för en kommentar.

Fakta

Fakta: Klimatnödläge

Att utlysa klimatnödläge är ett sätt att avsätta resurser för att nå de klimatmål som finns i Parisavtalet från 2015, enligt förespråkarna. I avtalet förbinder sig länderna att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, med siktet inställt på 1,5 grader.

Förutom enskilda städer har länder som Storbritannien, Kanada och Österrike utlyst klimatnödläge. Ingen svensk kommun har ännu valt att göra samma sak, men förslag har lagts i ett 20-tal kommuner, enligt nätverket Fridays for Future.

Visa mer...