Ansiktsigenkänning i Kinas utmanas rättsligt

Kina Artikeln publicerades
En övervakningskamera nära en kinesisk flagga vid en butik i Kinas huvudstad Peking.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
En övervakningskamera nära en kinesisk flagga vid en butik i Kinas huvudstad Peking.
En maskin som använder ansiktsigenkänning för att användaren ska få toalettpapper på en toalett i Kinas huvudstad Peking.
Foto: Ng Han Guan/AP/TT
En maskin som använder ansiktsigenkänning för att användaren ska få toalettpapper på en toalett i Kinas huvudstad Peking.

Att tvinga kunder till registrering genom ansiktsigenkänning, har företag i jättelandet Kina verkligen rätt till det? Ett sådant fall från en djurpark har satt ett historiskt rättsfall i rullning.

Guo Bing, professor i staden Huangzhou i östra Kina, skulle i oktober besöka ett zoo i närheten av sin bostad. Det är något han ofta brukar göra som innehavare av ett årskort där. Under flera år har parken använt fingeravtryck för att identifiera besökarna, men nu fick Guo fick inför sitt besök ett mejl som berättade att parken skulle börja använda obligatorisk ansiktsigenkänning.

Då fick professorn nog – och stämde företaget som driver djurparken. Det är det första rättsfallet som kan pröva användandet av ansiktsigenkänning i den asiatiska stormakten.

"Högljudda protester"

Kina är det land i världen där användningen av ansiktsigenkänning är allra mest utbredd och en plats där teknologin byggs ut och utvecklas i en rasande takt. Samtidigt har ett motstånd vuxit bland kineser de senaste åren kring hur företag samlar in och använder den så kallade biometriska datan, säger Mimi Zou, forskare i kinesisk juridik vid universitetet i Oxford, till TT.

Fallet med professor Guo är ett exempel på det, säger hon.

– Vi ser högljudda protester i sociala medier. Människor i Kina har börjat kräva skydd av sin digitala integritet, säger Zou.

Lagstiftarna är snabba att snappa upp folks missnöje och man håller på att förbättra lagstiftningen för att stoppa missbruk av data.

– Men å andra sidan är Kina en övervakningsstat och när det gäller statens användande av folks data finns det inget utrymme alls för integritet. Det är den stora motsägelsen.

Accepterar övervakningen

För den kinesiska staten är ansiktsigenkänning ett av de viktigaste verktygen i bygget av det sociala kreditsystem som ska rullas ut under nästa år, i vilket medborgarna poängsätts efter hur de agerar. Tekniken används också för att kartlägga minoriteter och andra som regimen i Peking vill hålla i ett järngrepp.

Ingen utomstående vet egentligen hur utbyggt systemet med ansiktsigenkänning är i Kina i dag. Men enligt en plan som antogs 2015 ska tekniken byggas ut så att varenda en av landets nära 1,4 miljarder invånare ska kunna kännas igen på under tre sekunder.

Det kan låta som ett rejält intrång i privatlivet, men faktum är att statens insamling och användning av sådana data möts av en helt annan acceptans hos medborgarna än de privata aktörernas, förklarar Mimi Zou.

– Det kan vara svårt att förstå, men kinesernas förtroende för staten är högt. Mycket högre än i andra länder, säger hon.

Dock förekommer sannolikt viss självcensur bland kineser.

Liten chans

Johan Lagerkvist, professor i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet, håller med.

– Frågan om integritet är underordnad de viktigare frågorna som handlar om ordning och brottsbekämpning, säger han.

Samtidigt har vanliga kineser fått erfara hur privata företag låtit bedrägerier och andra olagligheter ske.

– I dagens Kina kan man faktiskt ställa privata företag till svars, utkräva ansvar och få rätt. Men man kan aldrig få rätt mot staten, säger Lagerkvist.

Juridikforskaren Mimi Zou ger dock inte Guo Bing mycket hopp gällande rättsprocessen mot djurparken som tvingade besökarna att registrera sina ansiktsdata. Målet ligger hos en lokal domstol i Huangzhou, enligt Zou som följer fallet.

– Det finns i dag inga lagar som han kan använda för att driva den här frågan. Jag tror att vi kommer att se fler fall av det här slaget som gäller ansiktsigenkänning, säger hon.

Fakta

Fakta: Kinas sociala kreditsystem

2014 publicerade Kinas centralregering sin plan för ett "socialt kreditvärderingssystem". Men redan 2013 togs det första steget, då Kinas högsta domstol beslutade att på en internetsida publicera namnen på de som inte klarade av att betala sina skulder och skapa en "svartlista" av medborgare som nekades tåg- och flygbiljetter.

Det sociala kreditvärderingssystemet innebär att majoriteten av kineserna ska bli betygsatta utifrån hur de agerar, ett betyg som kan uppdateras i realtid om de till exempel går mot rött ljus.

I dag är systemet i bruk i flera delar av landet och framför allt i regioner där myndigheterna vill hålla extra kontroll, som Xinjiang, där Peking länge fört en mycket repressiv politik mot den muslimska minoriteten uigurer.

2020 ska systemet vara i bruk över hela landet. Människorättsorganisationen Human Rights Watch varnar för övergrepp och maktmissbruk i övervakningssystemets spår.

Källa: Human Rights Watch, Kinas centralregering

Visa mer...