Annons

Allt om britternas val i julstöket

För tredje gången sedan 2015 går britterna till valurnorna för att rösta i ett parlamentsval. Men för första gången på nästan hundra år sker det mitt i december.
Här är allt du behöver veta om torsdagens parlamentsval.
Storbritannien • Publicerad 11 december 2019
Nicola Sturgeon från Skotska nationalistpartiet kandiderar inte själv i valet, men kampanjar för en ny folkomröstning om självständighet för Skottland.
Nicola Sturgeon från Skotska nationalistpartiet kandiderar inte själv i valet, men kampanjar för en ny folkomröstning om självständighet för Skottland.Foto: Jane Barlow/AP/TT
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson testar en symaskin under ett valturnéstopp i Matlock i början av december.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson testar en symaskin under ett valturnéstopp i Matlock i början av december.Foto: Hannah McKay/AP/TT
Oppositionspolitikern och Labourledaren Jeremy Corbyn träffar frisörskan Charlotte Wilkins på ett valturnéstopp i Nottingham i början av december.
Oppositionspolitikern och Labourledaren Jeremy Corbyn träffar frisörskan Charlotte Wilkins på ett valturnéstopp i Nottingham i början av december.Foto: Joe Giddens/AP/TT
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besöker en julmarknad under ett valturnéstopp i Salisbury i början av december.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besöker en julmarknad under ett valturnéstopp i Salisbury i början av december.Foto: Hannah McKay/AP/TT

När hålls valet?

Valet hålls torsdagen den 12 december.

Annons

Det är första gången sedan 1923 som ett parlamentsval hålls i december i Storbritannien. Vanligtvis går britterna och röstar i maj eller juni, när dagarna är längre och vädret bättre. Frågan är om vinterkylan kommer att hålla väljarna hemma – eller om de klär sig varmt och ger sig ut för att rösta i det viktiga valet.

Vallokalerna är öppna klockan 08–23 svensk tid. Tidiga resultat kan komma redan under torsdagen, men troligare är att vi vet hur det har gått någon gång under natten eller tidig fredagsmorgon.

Kort efter det att vallokalerna har stängt kommer en vallokalsundersökning gjord på uppdrag av flera etermediebolag att presenteras. Den brukar ha varierande framgång när det gäller att förutspå resultatet, enligt en sammanställning av brittiska The Telegraph.

2010 lyckades vallokalsundersökningen pricka in ett så kallat "hung parliament" (inget parti fick egen majoritet) medan den 2015 misslyckades med att förutspå Konservativa partiets majoritetsseger. 2017 blev många chockade när undersökningen indikerade att premiärminister Theresa May hade misslyckats med sitt mål att i nyvalet utöka Konservativa partiets majoritet – vilket skulle visa sig stämma.

Varför hålls ett val just nu?

Vanligtvis går britterna till parlamentsval vart femte år, men det här är det tredje som hålls sedan 2015.

Egentligen skulle britterna inte rösta förrän 2022. Men premiärminister Boris Johnson, som leder en minoritetsregering, utlyste valet sedan underhuset i London i oktober vägrade att ratificera hans utträdesavtal med EU. Tillräckligt många parlamentsledamöter ställde sig sedan bakom beslutet.

Storbritannien har tampats med politiska dödlägen sedan Theresa May utlöste nyval 2017 – i hopp om att stärka sitt förhandlingsmandat kring brexit. I stället förlorade Konservativa partiet överraskande sin majoritet och partiet tvingades söka stöd hos det nordirländska unionistpartiet DUP. Nu hoppas Johnson på en absolut majoritetsseger för att snabbt kunna ta skilsmässan med EU i mål.

Annons

Vad gäller valet?

Valet gäller samtliga 650 mandat i parlamentets underhus: 533 i England, 59 i Skottland, 40 i Wales och 18 i Nordirland.

I varje valkrets vinner den som får flest röster, oavsett röstandel. Inga utjämningsmandat existerar, vilket gör att de totala opinionsmätningarna för hela landet sällan avslöjar särskilt mycket om hur många mandat partierna får.

Ett parti behöver vinna 326 mandat för att kunna bilda en majoritetsregering. Om ingen lyckas med det så kan det parti som har fått flest röster söka stöd hos mindre partier.

Vilka är huvudpersonerna?

Boris Johnson. Konservativa partiet. Premiärminister sedan i juli, tidigare utrikesminister och borgmästare i London. Lovar ett snabbt utträde ur EU.

Jeremy Corbyn. Labour. Partiledare sedan 2015, parlamentsledamot sedan 1983. Tillhör partiets vänsterflygel. Lovar ett omförhandlat brexitavtal inom ett halvår, som sedan ska gå till folkomröstning.

Jo Swinson. Liberaldemokraterna. Partiledare sedan i somras. Vill helt dra tillbaka landets utträde ur EU.

Nicola Sturgeon. Skotska nationalistpartiet. Partiledare och regional regeringschef sedan 2014. Kandiderar inte i valet, men kampanjar för en ny folkomröstning om självständighet för Skottland, helst redan år 2020.

Annons

Nigel Farage. Brexitpartiet. Anti-EU-veteran och ledamot av EU-parlamentet sedan 1999. Har aldrig lyckats bli vald i ett brittiskt val – och kandiderar inte i år. Kampanjar för ett direkt utträde ur EU.

Vad säger opinionsmätningarna?

Inledningsvis såg det ut som om att flera mindre partier skulle kunna utmana det traditionella tvåpartisystemet och öka sin representation. Men nu ser valet ut att återigen bli en kamp mellan de två största partierna. Stödet för Konservativa partiet har ökat sedan i somras, då Theresa May byttes ut mot Boris Johnson. Labour har också ökat något, främst på bekostnad av Liberaldemokraterna.

Konservativa partiet har en ledning på omkring tio procentenheter i de senaste mätningarna.

Hur kommer valet att påverka brexit?

Premiärminister Boris Johnson har lovat att se till att Storbritannien lämnar EU den 31 januari 2020. Men enligt honom är det bara möjligt om Konservativa partiet vinner en majoritetsseger och på så sätt kan få parlamentet i London att snabbt godkänna skilsmässoavtalet med EU.

Om Labour vinner valet har de lovat att omförhandla Johnsons brexitavtal till ett "mjukare" alternativ inom sex månader och sedan låta britterna folkomrösta om det.

Får inget parti egen majoritet är det möjligt att väldigt lite kommer att förändras – i synnerhet om de nya parlamentsledamöterna är lika splittrade i sin inställning till brexit som sina föregångare.

Annons

Vilka är de stora valfrågorna?

Det var frågan om det brittiska EU-utträdet som utlöste valet. Men en stor del av kampanjen har också kretsat kring sjukvården. För många väljare är bristerna i det skattefinansierade sjukvårdssystemet NHS viktigare än frågan om Boris Johnsons brexitavtal.

Andra frågor som engagerar väljarna är klimat och brottslighet.

Sofia Eriksson/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons