Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 27 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 27 maj 2012
Nyheter 2009-07-05 | Uppdaterad 2009-07-05
Raoul Wallenberg kan med hjälp av de svenska skyddspassen ha räddat tusentals fler ungerska judar än vad som varit känt.
Det tror Georg Sessler, som studerat dokument i ungerska arkiv som hittills varit okända för forskarna.
– Fynden visar att Wallenberg förmodligen ställde ut betydligt fler skyddspass än vad man antagit, säger Sessler, fotograf och författare i Stockholm.
Med hjälp av ett UD-stipendium och sitt ursprungliga modersmål, ungerskan, har han tillbringat flera veckor i sin födelsestad Budapest för att gå igenom gamla handlingar.
Georg Sessler och hans judiska familj undgick Förintelsen. Dessa dramatiska krigsår och sin barndom har han skildrat i boken Jag lever fast jag är född. Som 13-åring kom han 1956 till Sverige som flykting.
I Judiska museets arkiv i Budapest hittade Sessler en pärm plus tre listor från svenska legationen med namn på judar som fått skyddspass. Dokumenten är original och försedda med legationens stämpel.
– Ingen forskare har sett de här listorna och ingen har kontrollräknat namnen. Pärmen innehåller 447 sidor, där antalet namn på varje sida överstiger 14. Det blir närmare 7 000 pass, konstaterar Georg Sessler, som dock ännu inte kontrollräknat alla sidor.
I utrikesdepartementets (UD) arkiv i Stockholm finns kopior av pärmens innehåll, men enligt Sessler är de inte numrerade, varför ingen reagerat på antalet namn.
– Detta innebär att de officiella siffror som lämnades till de ungerska myndigheterna på 3 700-4 000 skyddspassinnehavare i verkligheten varit dubbelt så höga, anser han.
Jan Lundvik, pensionerad ambassadör, bland annat i Budapest, och under många år ansvarig för efterforskningar i Wallenbergfallet hos UD, tror att fynden i Judiska museets arkiv i Budapest kan bidra till att fylla kunskapsluckor.
– Det här är naturligtvis mycket intressant och kommer att ge oss en viktig pusselbit när det gäller att rekonstruera ambassadens och legationens aktiviteter. Men i vilken utsträckning det leder till en omvärdering av tidigare uppfattningar av antalet skyddspass går inte att säga förrän vi fått läsa Georg Sesslers rapport och granska tidigare uppgifter i ljuset av de nya, säger Jan Lundvik.
Strax innan Sovjettrupperna nådde Budapest plundrades den svenska ambassaden av de ungerska pilkorsfascisterna. Redan då kan stora delar av arkivet ha förstörts.
– Sedan kom ryssarna och fortsatte plundringen, säger Jan Lundvik och utesluter inte att det i Moskva finns mycket intressant material för framtida forskning.
– I de huvudstäder ryssarna erövrade lade de beslag på stora mängder arkivmaterial som skickades till Moskva. Och det visar sig, i de kontakter vi haft med dem under senare år, att större delen av detta aldrig har bearbetats.
Därför säger sig ryssarna inte veta vad som finns i dessa arkiv.
– Och jag tror inte de ljugit när de sagt det, säger Jan Lundvik.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
0703-189171
Madeleine Korneliusson
madeleine.korneliusson@bt.se
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
