måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Valet 2010 2010-09-02 | Uppdaterad 2010-09-02
Tidigare betyg och mer disciplin på eleverna var förra valets stora skolfrågor.
Nu står striden snarare om skolans resurser och om den ska tillåtas bli mer specialiserad och elitinriktad.
Regeringen, med utbildningsminister Jan Björklund (FP) i täten, har hållit högt tempo. Betygssystemet, lärarutbildningen, gymnasieskolan och skollagen har stöpts om men det återstår att se om reformerna kommer att lösa problemen i skolan.
Andelen niondeklassare som lämnar grundskolan utan att vara behörig till gymnasiet fortsätter att öka. Likaså klyftan mellan olika elevgrupper och skolor. De elever som har aktiva och välutbildade föräldrar klarar sig oftast bra i skolan. Förlorarna är de fattigas och de lågutbildades barn.
Skolhälsan
Björklund går till val på att vårda sina reformer. Men han har också kommit med några nya löften, bland annat en satsning på skolhälsovården.
Samtidigt har de rödgröna närmat sig de borgerliga sedan förra valet. Då stod slaget om betygen och ordning och reda i skolan. Nu vill de rödgröna införa betyg från årskurs sju – ett år senare än vad de borgerliga vill – och accepterar skriftliga omdömen från första klass.
Ordning och reda i klassrummet är det i dag mycket lite diskussion om. Lärarna har med den nya skollagen fått ökade befogenheter och det accepteras av alla partier, däremot kan de rödgröna komma att sätta stopp för att skolk skrivs in i betyget.
– Informationen ska nå föräldrarna, men vi är emot att den arkiveras och kan plockas fram i framtiden, säger Miljöpartiets Mats Pertoft.
Elitklass
Ett av detta vals stora skolfrågor är i stället om utbildningen ska tillåtas bli mer uppdelad efter fallenhet och intresse. Tydligast märks det i gymnasieskolan. Vinner alliansen får yrkeseleverna mindre läsämnen än i dag och blir därför inte högskolebehöriga. Vinner de rödgröna återinför de läsämnen i syfte att hålla universitetsdörren öppen för alla. Nej till sortering och återvändsgränder, hörs ofta från de rödgröna.
Och medan alliansen vill att högstadieelever ska kunna söka och testas för teoretiska spetsutbildningar – eller elitklasser – hävdar de rödgröna att det är ett sätt att erodera den sammanhållna skolan.
Valet gäller också resurserna till skolan. Ett av de rödgrönas viktigaste mål är att lärartätheten ska öka, vilket innebär 6 000 nya lärare.
– Ska de göra det snabbt skjutsar de bara in obehöriga lärare, har Björklund kommenterat.
De borgerliga planerar en rad riktade satsningar som berör skola och gymnasium på totalt 5,4 miljarder till 2014, där ingår 700 fler anställda i skolhälsan. De rödgröna säger i stort ja till det och plussar på ytterligare med tre miljarder för fler lärare, mer pengar för skolrenovering, skolmat och elevhälsa, samt höjer statsbidragen till kommunerna med cirka 2,5 miljarder årligen.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
