Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 23 maj 2013
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 23 maj 2013
TT inrikes 2012-06-01
Dåliga kunskapsresultat, fler elever som inte kommer in på gymnasiet och kränkningar som inte tas på allvar är exempel på brister i den svenska skolan som Skolinspektionen lyfter fram sig i sin årsrapport som presenteras i dag.
- Det är en alldeles för farlig utveckling för att käbbla bort. Det här visar att alla barn inte får en ärlig chans i svensk skola, säger Gustav Fridolin (MP).
Skolinspektionen är mycket tuff i sina slutsatser. Men, påminner generaldirektör Ann-Marie Begler, kritiken gäller långt ifrån alla skolor:
- Skolan är tudelad. Vi har många elever som tycker att det är roligt att gå i skolan och lär sig väldigt mycket. Men vi har också en inte liten grupp elever som inte får den kunskap de har rätt till, och de går vidare till eventuell arbetslöshet och marginalisering. Och det är det stora problemet.
Och, understryker hon, det är inte så att de utbredda kunskapsbristerna kan hänvisas till gruppen nyanlända elever - de som inte hunnit lära sig svenska.
- De som bott bara två, tre år i Sverige utgör bara någon enstaka procent. Och en hel del av dem kommer från akademiska miljöer och från familjer med ekonomiska resurser.
TT: Skulle du säga att skolan förstärker segregationen i samhället?
- Skolan har den bästa läkande kraften mot segregation, men den utmaningen tar inte skolan. Skillnaderna i skolresultat är ju en tydlig avspegling av hur klasstrukturen ser ut i Sverige. På det sättet kan man säga att skolan bidrar till att behålla olikheterna. Skolans uppdrag är att överbygga olikheter som elever har i bagaget, och det klarar den inte, säger Ann-Marie Begler.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin anser att inspektionens rapport beskriver en alldeles för farlig utveckling för att käbbla bort.
- Det här visar att alla barn inte får en ärlig chans i svensk skola, säger han.
Att elever inte alltid får tillräckligt med tid tillsammans med sina lärare tycker Fridolin är särskilt anmärkningsvärt. När det kommer till vad han själv konkret skulle vilja göra för att ändra på situationen pekar Fridolin på högre lärarlöner och mindre pappersarbete som de viktigaste åtgärderna.
- Dels skulle jag se till att vi hade resurser i svensk skola så att det kunde finnas tillräckligt med lärare och så att det finns möjlighet att höja lärarlönerna och erbjuda fortbildning. Dels skulle jag se till att rensa bort pappersarbetet från lärarna så att det finns tid att möta varje elev, säger han.
Södertälje är en av de kommuner som fått kritik av Skolinspektionen, men som senare lyfts fram som en av dem som på allvar försöker vända på utvecklingen.
- Vi har haft en nedåtgående trend i flera år, men vi kom till vägs ände förra året. När Skolinspektionens kritik kom bestämde vi oss för att göra något åt det, säger kommunalrådet Boel Godner (S).
Konkret innebar det en tydlig politisk målsättning, en ny utbildningsdirektör, nya utvecklingslärare som fungerar som mentorer och inte minst kontinuerlig uppföljning av varenda elev. I år ser det ut som om resultaten kommer att förbättras något.
- Vi har försökt trumma in att det ska vara lika höga förväntningar på varenda unge, och att lärarna ska ha möjlighet att vara flexibla i sitt arbete, säger Boel Godner.
TT: Vilken roll spelar ni i kommunledningen?
- Det är klart att det behövs ett politiskt stöd, det handlar ju om fördelning av pengar och uppbackning, säger Boel Godner.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
