Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Tranemo 2012-01-09 | Uppdaterad 2012-01-09
Gymnasiet tvingas spara - fast inte lika ödeläggande som det först var tänkt. Men nu väntar andra skolor i kommunen på sina domar.
2011 var året då äldreboendena var i fokus i Tranemo kommun. 2012 blir skolornas år.
Först ut är gymnasiet. Det gymnasium som - på grund av sviktande elevunderlag - kämpar för sin överlevnad.
I fjol slog Tranemo gymnasium alla tiders elevrekord med 416 elever. Men raset har börjat och prognosen pekar mot 240-250 elever redan läsåret 2013-2014.
Sedan börjar årskullarna så smått peka uppåt igen. Fast det finns ytterligare ett orosmoln, nämligen det fria gymnasievalet. Tidigare har runt 60 procent av niorna på Tranängskolan valt sitt eget hemmagymnasium - nu har siffran sjunkit till 50 procent.
Sammantaget har detta lett till vad som kallas för "Anpassningsåtgärder Tranemo Gymnasieskola". Och i går var det kommunstyrelsens tur att säga sitt.
Utgångsläget var det som hände vid det mycket stormiga budgetfullmäktigemötet i november. Då togs beslutet att gymnasiet skulle spara drygt 2,5 miljoner kronor i år. Vilket i praktiken innebär en nerdragning med 4,7 miljoner - eftersom färre elever också automatiskt ger lägre anslag från kommunen. Anslagen till skolans värld är uträknade efter hur många elever, och därmed lärare, som en skola har.
Bildningschefen Mats Lundborg såg ett hot mot gymnasiets hela framtid om ribban las på 4,7 miljoner. Gymnasiet var/är på väg in i ett moment 22 - färre elever innebär färre program och färre program innebär färre elever... Dessutom gick inte sparekvationen ihop eftersom det kostar att skicka elever till gymnasier i andra kommuner.
Så det förslag politikerna hade på sitt bord i går siktade in sig på två stora nerdragningar. Dels att två program försvinner och dels att delar av komvux läggs ner.
Medieinriktningen tas bort helt och hållet och el erbjuds enbart dem som läser lärlingsprogrammet. Och av komvux blir bara den del kvar som siktar in sig mot omvårdnad.
Komvux har i dag ett 50-tal elever inskrivna och av dem läser runt hälften heltid. Av de 50 är det drygt hälften som nu förlorar studier på hemmaplan. Även om de erbjuds att läsa tillsammans med "de vanliga gymnasieeleverna".
Lägg sedan till att elevhälsa, bibliotek, administration och läromedelsanslaget skärs ner och att lokaler i gamla Samhall sägs upp. Och då har gymnasiet - åtminstone i teorin - "lyckats" spara bort 2,4 miljoner. Vilket innebär att 2,3 miljoner fattas.
Politikerna i kommunstyrelsen köpte lärandesektionens sparförslag. Och de 2,3 miljonerna som saknas får utredas vidare under året.
*****
Dalstorps skola
I april ska Tillväxt- och kompetensberedningen lämna sitt förslag om hur skolorna i Tranemo kommun bör organiseras i framtiden. Beredningen består av sju politiker och deras uppgift är att lite mer visionärt se över skolans organisation. Sedan är det upp till fullmäktige att ta besluten.
Och ett ämne som lär dyka upp är skolorna i nordöstra delen av kommunen. Skolan i Dalstorp har inte renoverats sedan början av 1970-talet och delar av lokalerna är snudd på utdömda. En renoveringsprislapp på 25-30 miljoner kronor räknades fram häromåret. Men hur ska Dalstorps skola hanteras? I dag finns där 109 elever - som mest fanns där 165 barn. Ska Dalstorp renoveras till en modern storskola, eller...
Nyckeln kan vara Ljungsarps skola. Där finns i dag 74 elever - men nästan hälften av dem är från Nittorp. Förs Nittorpsbarnen över till Dalstorp så stärks Dalstorps skola, men då blir Ljungsarps skola för liten. Och då skulle också Ljungsarpsbarnen kunna skjutsas till Dalstorp, eller...
Bildningschefen Mats Lundborg lär i alla fall damma av sitt visionära förslag igen. Skippa skolorna i Dalstorp, Ljungsarp och Grimsås och bygg en modern framtidsskola i Nittorp.
Frågan är dock hur stora ingrepp som politikerna vågar/vill göra...
*****
Sjötofta skola
En skola som garanterat finns med som diskussionsämne hos beredningen är den i Sjötofta. Skolan där har fått en viss rutin på att pekas ut som nedläggningsobjekt.
Sjötofta och Ambjörnarp "delar" på barnen. De yngsta finns i Ambjörnarp och 4-6:orna i Sjötofta. Men stämmer prognoserna så är det nästa läsår bara 21 barn i Sjötofta skola.
Skolorna i Sjötofta/Ambjörnarp slåss inte bara om innehållet i kommunens kassakista. Här finns också debatten om pedagogik och behovet av kompisar med som pusselbitar.
Och så finns ytterligare en pusselbit som berör åtskilliga skolor i Tranemo - och i Sverige. I framtiden ökas kraven på att lärare ska ha rätt behörighetsnivå för att få undervisa och sätta betyg. Hur klara de små skolorna de kraven?
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Maria Hjulström
maria.hjulstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 92