Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 27 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 27 maj 2012
Nyheter 2012-02-21 | Uppdaterad 2012-02-21
Nu är det upp till bevis för Grekland. Med nya nödlån kan en nära konkurs undvikas, men långivarna skärper kontrollen och kräver bättring.
Efter en hel natts förhandlingar lyckades euroländernas finansministrar, privata banker och den grekiska regeringen sy ihop ett andra stödprogram för Grekland, som stod inför hotet om konkurs i mars.
Nu finns ett paket på 130 miljarder euro klart och privata långivare går med på att stryka drygt hälften av sina krav på Grekland, en lättnad på 110 miljarder euro av den enorma statsskulden.
Ingen avgrundskris
Finansminister Anders Borg (M) ser uppgörelsen som ett klart framsteg.
– Den stora risken var att Grekland skulle utlösa en kris i italienska, franska och tyska banksystemen, nu finns i praktiken en EU-garanti för de utestående grekiska statsobligationerna. Det gör att den allmänna risken har reducerats på ett rätt dramatiskt sätt, säger Borg.
De värsta avgrundscenarierna, med utbredd finanskris och hot mot hela återhämtningen i Europa, verkar avstyrda för stunden. Men för Grekland väntar många år av tuffa åtgärder.
– Det är naturligtvis så att grekerna är kvar i sin tragedi. Det här är en ny akt i ett långt drama. Jag tror inte man kan säga att de är ur problemen, men vi har reducerat det grekiska problemet till just ett grekiskt problem, säger Borg.
Bräckligt
Underlag som tagits fram inför beslutet visar att alla prognoser är ytterst bräckliga. Med nuvarande upplägg hoppas långivarna att statsskulden ska ha minskat till 120 procent av bruttonationalprodukten 2020, vilket redan det är skyhögt. Men om ekonomin inte får fart, privatiseringar inte drar in så mycket pengar som beräknat eller någon annan del i planen fallerar, då är 120 procent en ren glädjekalkyl.
Långivarna har inte mycket förtroende kvar för Grekland, som inte genomfört mycket av det man lovade i samband med det första nödpaketet på 110 miljarder euro våren 2010.
Tuffare kontroll
Därför ska ett särskilt konto inrättas, där det alltid ska finnas pengar för att klara nästa kvartals avbetalning på skulden. Dessutom måste grekerna skriva in i lag att skuldsanering är prioriterat.
EU-kommissionen, som redan har folk på departement och myndigheter i Aten, kommer att skicka ännu fler medarbetare som ska övervaka, men också lära grekerna hur man bygger en effektiv statsapparat. Inte minst hur man gör för att bekämpa skatteflykt och få in skatt.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
0703-189171
Madeleine Korneliusson
madeleine.korneliusson@bt.se
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
