Annons
Nyheter

Religiösa förskolor kan få skärpt tillsyn

Nya, skärpta regler är att vänta för de religiösa friskolorna. Regeringens utredare Lars Arrhenius är beredd att föreslå tuffare tillståndsprövning – en prövning som även ska omfatta de cirka 200 religiösa förskolorna.
Utbildning (TT) • Publicerad 14 juli 2019
"Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna", säger regeringens utredare Lars Arrhenius.
"Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna", säger regeringens utredare Lars Arrhenius.Foto: Pontus Lundahl/TT

Under de senaste åren har flera allvarliga problem i religiösa friskolor uppmärksammats. Skolinspektionen har kritiserat att elever inte fått undervisning i sex och samlevnad, att pojkar och flickor hållits åtskilda och att lärare jämställt Bibelns skapelseberättelse med evolutionsteorin. Elever har också vittnat om att de övertalats att delta i de på pappret frivilliga bönestunderna.

– Frivilligheten är viktig och den tycks inte alltid vara garanterad. Det handlar ju om barns rätt att kunna utöva sin religion – men också att kunna säga nej, säger Lars Arrhenius i en TT-intervju.

Annons

Lars Arrhenius, jurist med lång erfarenhet av barn- och elevrättsfrågor, har som regeringens utredare besökt ett tiotal konfessionella friskolor. Han har talat med elever men också med skolledare och skolhuvudmän. Samtalen har bekräftat Skolinspektionens bild av att det finns problem i vissa ägarled.

– En del uttalanden från huvudmän uppfattar jag stå i strid med skollagens värdegrund, det vill säga med respekt för de mänskliga rättigheterna, människors lika värde, jämställdhet och solidaritet, säger han.

Lars Arrhenius vill inte ge exempel på fördömande eller diskriminerande uttalanden eller namnge berörda huvudmän, men konstaterar att problemen finns i både kristna och muslimska friskolor. Han har landat i att Skolinspektionens ägarprövning, som i dag fokuserar på ekonomi och kompetens, måste utökas med en skriftlig försäkran från ägare och ledning att agera efter skolans värdegrund.

– Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna, säger Lars Arrhenius.

Med ett sådan försäkran blir Skolinspektionens mandat också tydligare, fortsätter han.

–Med strängare krav vid tillståndsgivningen blir det lättare för Skolinspektionen att inspektera skolorna utifrån värdegrunden. Jag har fått intrycket att Skolinspektionen tidigare inte fokuserat så mycket på detta.

Löser detta problemet? Kan det inte vara lätt att skriva under en försäkran och sedan agera annorlunda i praktiken?

– Jag har en del idéer om hur man skulle kunna lösa den frågan men det är för tidigt att gå ut med dem, säger Lars Arrhenius.

Frågan om lämplighet fick extra tyngd när Säpo tog sex personer i förvar för att de bedöms utgöra hot mot rikets säkerhet. Männen har beskrivits som IS-sympatisörer och flera av dem har kopplingar till friskolor. Säpo har bekräftat att plattformar för radikalisering kartlagts – däribland skolverksamhet.

– Ur mitt perspektiv stärker det mig i att ägarprövningen måste bli noggrannare och kopplad till skolans värdegrund, säger Lars Arrhenius.

Annons

Till saken hör att de två aktuella skolorna inte är registrerade som konfessionella. Varje friskola kan nämligen fritt välja hur den ska betecknas. För att skapa en bättre kontroll vill Lars Arrhenius se en lagstadgad anmälningsskyldighet för huvudmän som har en konfessionell inriktning.

– Den som har konfessionella inslag på sin skola utan att ha anmält detta skulle riskera att få ett vitesföreläggande eller till och med tvingas att stänga skolan, säger Lars Arrhenius.

I det betänkande han lägger fram i december kommer det att föreslås att även landets cirka 200 konfessionella förskolor ska omfattas av de nya och utökade kraven. Kunskapen om hur förskolorna lever upp till dagens krav är begränsad. Det är nämligen varje berörd kommun som ansvarar för tillsynen.

– Det finns 290 kommuner så det är klart att det är svårt att få en likhet i bedömningarna. Skolinspektionen har stor erfarenhet och skulle kunna ha en enhetlig inspektion, säger Lars Arrhenius.Han tillägger att konfessionella inslag i förskolan har särskilda utmaningar:

–Hur säkerställer man frivilligt deltagande bland så små barn?

Lars Arrhenius utredning berör direkt mer än 10 000 skolelever och kanske lika många förskolebarn. Åsikterna är starka och disparata. Detta avspeglas också i själva uppdraget, som så sent som den 29 maj utökades till att föreslå hur ett etableringsstopp för nya konfessionella friskolor kan införas. Uppdraget baseras på en överenskommelse i januariavtalet.

-Det är ett svårt uppdrag naturligtvis. Det handlar inte minst om näringsfrihet, alltså rätten att starta och utöka verksamhet. Det handlar också om föräldrars rätt enligt Europakonventionen att få sin religion respekterad i samband med barns utbildning. I slutändan måste jag ju göra min analys och lägga fram de olika förslagen. Sedan är det upp till politiken att bestämma vad man tycker är lämpligast, säger Lars Arrhenius.

Fakta: Mer än 10 000 grundskoleelever

Fakta: Mer än 10 000 grundskoleelever

TT

Förskolor: Det finns inget register över fristående förskolor med konfessionell inriktning. Enligt de uppgifter som Lars Arrhenius utredning fått rör det sig om cirka 200 förskolor. Svenska kyrkan driver hälften av dessa.

Grundskolor: Det finns, enligt skolenhetsregistret, 65 fristående grundskolor med konfessionell inriktning. De har tillsammans knappt 10 400 elever.

Grundskolorna finns i 39 kommuner:

Mark, Öckerö, Göteborg (7 skolor), Borås (2 skolor), Uddevalla (2 skolor)

Falun, Borlänge, Leksand

Gävle, Bollnäs, Nordanstig

Varberg

Jönköping, Vetlanda, Sävsjö

Västervik

Växjö

Örkelljunga, Höör, Helsingborg, Lund, Malmö (2 skolor)

Norrtälje, Stockholm (4 skolor), Upplands-Bro (3 skolor), Sollentuna

Nyköping, Flen

Knivsta, Uppsala (6 skolor)

Umeå (2 skolor), Skellefteå (2 skolor), Vilhelmina

Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall

Västerås

Örebro (5 skolor)

Norrköping (2 skolor)

Gymnasieskolor: Antalet fristående gymnasieskolor med konfessionell inriktning är fem.

Dessa finns i Norrtälje, Uppsala, Solna, Jönköping och Göteborg och har tillsammans 864 elever.

I statistiken används begreppet skolenhet. En huvudman kan på en ort ha flera skolenheter med liknande namn.

Källor: Skolenhetsregistret , Svenska kyrkan och Lars Arrhenius

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons