Nyheter

Polis: Fler kameror betyder fler lösta brott

Brott ,
Artikeln publicerades 22 oktober 2017.

Fler övervakningskameror inom kollektivtrafiken skulle kunna öka tryggheten och leda till att fler brott klaras upp. Men det är svårt att få tillstånd för kamerorna och länsstyrelserna runt om i landet gör olika bedömningar

På en buss i utkanten av Falun sitter en 13-årig flicka. Hon är på väg hem från skolan när hon blir trakasserad av fyra äldre pojkar som hotar med att de ska följa efter henne och våldta henne när hon inte vill prata med dem.

Händelsen som inträffade för några veckor sedan har polisanmälts. En utredning har inletts – och lagts ned. Varken flickan eller någon annan på bussen har kunnat identifiera gärningsmännen. En koll på vilka busskort som registrerats under den aktuella färden har inte heller gett något.

– Det känns otroligt olustigt och otryggt, säger flickans mamma.

– Vi visste ju att det satt kameror på bussen så vi pratade med dem, men då fick vi höra att kamerorna inte är igång, det är ju inte klokt.

För Lars Nordanbro på Falupolisen skaver beslutet att lägga ner utredningen. Han är övertygad om att chansen att klara upp fallet hade varit betydligt större om det funnits kameraövervakning på bussen.

Men på grund av en rättstvist mellan bussbolaget och myndigheterna får inga kameror användas.

– Att tvingas lägga ner en utredning innan vi har uttömt alla möjligheter, det känns helt fel. Det gör ont i mig att vi inte använder alla de tekniska möjligheter som finns, säger han.

Kameratillstånd söker man om hos den lokala länsstyrelsen. Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har medlemmar över hela landet, och ser att ansökningarna behandlas olika beroende på var de lämnats in.

– I Dalarna blev det så galet att en linje gick över länsgränsen, och i ena länet var det okej att ha kameror men när bussen körde in i det andra länet fick den inte ha det. Men det räckte inte med att stänga av dem, utan man var tvungen att montera ner dem. Det är så absurt, säger Helena Leufstadius, vd på Svensk kollektivtrafik.

I somras kom regeringens utredare med ett förslag om hur möjligheten att kameraövervaka ska ökas. Till exempel ska man kunna slopa den generella tillståndsplikten och anmälningsskyldigheten för exempelvis butiker, idrottsarenor och lokaler för religiösa ändamål. Även polisen ska få lättare att sätta upp kameror.

Däremot ska tillståndskrav fortsatt gälla för myndigheter på platser dit allmänheten har tillträde – och dit räknas exempelvis kollektivtrafiken, enligt förslaget. Det här oroar Helena Leufstadius, inför att regeringen i början av nästa år presenterar ett nytt lagförslag på området.

– Det är ologiskt, vi känner att vi måste få en förändring på detta. Om man ser kollektivtrafiken som en samhällsviktig verksamhet, då är det väl viktigt att säkerställa att det finns ett skydd för de som befinner sig där, säger hon.

Lars Nordanbro anser att samhället bör öppna för mer kameraövervakning över huvud taget och han får medhåll av kollegan Joakim Söderström, nationellt ansvarig för polisens allmänna kameraövervakning.

– Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord, vi brukar lite halv skämtsamt säga att en film säger mer än tusen bilder. Vi har enormt stor nytta av när vi får in bra film från allmänheten och det kan vara från bussar eller kameror som sitter på varuhus eller liknande, säger han.

Fakta

Övervakningskameror

En studie av forskargruppen Lusax vid Lunds universitet har på tillsammans med företaget Securitas och Kanta Sifo undersökt svenskars inställning till övervakningskameror på allmän plats.

90% av de tillfrågade var positiva till övervakningskameror på gator och torg.

83% anser att kamerorna hindrar brott.

82% uppfattar att säkerhetskameror kan användas för att klara upp brott.

72% tycker att det borde sättas upp fler övervakningskameror.

3% uttryckte en önskan om färre kameror.

Källa: Lusax/Lunds universitet (TT)

Visa mer...