Nyheter

Maduro utvisar amerikaner – "Ett kuppförsök"

Venezuela Artikeln publicerades
Foto: Fernando Llano

Ordföranden i Venezuelas kongress, oppositionsledaren Juan Guaidó, har utropat sig till tillfällig president.

Regimens ledare Nicolás Maduro beskriver det som ett kuppförsök och utvisar alla amerikanska diplomater i landet.

– Jag svär att ta över presidentskapets all makt för att säkerställa ett slut på maktmissbruket, sade Juan Guaidó inför en jublande folkmassa.

Beskedet kom medan tiotusentals människor demonstrerade i huvudstaden Caracas – många av dem för att sätta stopp för Maduros välde.

Tv-bilder visar tiotusentals demonstranter samlade i Caracas. Deltagarna skanderade "Guaidó, president" och "Ut med Maduro". Men även regimtrogna demonstranter gav sig ut på gatorna.

Guaidó har tidigare sagt att han är beredd att tillfälligt ta över presidentposten, tillsätta en övergångsregering och utlysa val. Det var också Guaidó som uppmanade till protesterna på onsdagen i syfte att försöka avsätta Maduro.

USA:s president Donald Trump meddelade kort efter det att kongressens ordförande svurit presidenteden att han erkänner Guaidó som Venezuelas tillfällige ledare. Även Brasiliens president Jair Bolsonaro skriver på Twitter att landet erkänner oppositionsledaren som tillfällig president.

Från Colombia kom samma besked, liksom från Peru, Chile, Argentina och Paraguay, medan en högt uppsatt befattningshavare i Kanada uppger att Ottawa kommer att ställa sig bakom Guaidó.

Den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS:s chef Luis Almagro gratulerade oppositionsledaren på Twitter:

"Du har vårt fulla förtroende att inleda demokratins återkomst till landet", skrev han.

På onsdagen uppmanade USA:s utrikesminister Mike Pompeo den venezuelanska militären att ställa sig bakom oppositionen, skydda medborgarna och säkerställa återgången till demokrati.

Men i Mexiko meddelade en talesperson för utrikesdepartementet att landet fortfarande betraktar Maduro som Venezuelas president. Även Bolivia har gett Maduro sitt fortsatta stöd.

Oppositionens demonstrationer sker i protest mot att Maduro svurits in för ytterligare en mandatperiod. Valet i maj i fjol fick skarp kritik, och många länder har kallat Maduros nya mandatperiod olaglig. Samtidigt har Maduros regim dragit in den oppositionsstyrda kongressens maktbefogenheter.

– Vi marscherar för att Guaidó ska kunna utses till president. Vi vill inte ha usurpatorn Maduro. Vi är här för att återställa demokratin, säger Argenis Ramos som arbetar som lärare i östra Caracas.

Men även mängder av regeringstrogna demonstranter protesterade mot vad de ser som en kupp orkestrerad av USA. Yelitze Pariata från Caracas berättar att hon gett sig ut på gatorna för att stödja presidenten och i syfte att föra den tidigare socialistiska presidenten Hugo Chavéz arv vidare.

Efter att Guaidó utropat sig till övergångspresident ställde sig Maduro på balkongen till presidentpalatset och höll ett tal inför flaggviftande anhängare. Samtidigt rapporterades kravallpolis drabba samman med regimkritiker i huvudstaden.

I sitt tal sade Maduro att landet bryter sina diplomatiska relationer med USA och att amerikanska diplomater i Venezuela får 72 timmar på sig att lämna landet.

 

Fakta

Venezuelas fall

Dagens Venezuela präglas mycket av ex-presidenten Hugo Chávez. I början av 2000-talet lanserade han en "socialistisk revolution" för att förändra det ekonomiska och sociala systemet.

Tilltaget var kontroversiellt och motsättningarna mellan det gamla politiska etablissemanget och den nye presidenten var stora. Venezuela blev ett delat land. 2002 avsattes presidenten tillfälligt i en militärkupp.

Chávez rönte ändå framgångar, dels på grund av sin personlighet, dels på grund av stabilt höga oljepriser. Venezuela sitter på en av jordens största oljereserver. Han använde inkomsterna till projekt med fokus på bland annat hälsa, utbildning och bostäder åt de fattigaste. En rad förstatliganden genomfördes också. Chávez hade starkt stöd framför allt bland de fattiga.

Under årens lopp ökade dock presidentens inflytande över valmyndigheten, parlamentet och rättsväsendet. Militären och det statliga oljebolaget politiserades allt mer och polariseringen skärptes. Angreppen mot oppositionella, oberoende fackföreningar och massmedier trappades upp.

Chávez dog 2013. Året därpå kollapsade oljepriset, en katastrof för Venezuela. Särskilt som Chávez efterträdare Nicolás Maduro inte alls visat sig ha samma ledaregenskaper. Landet lider nu av hyperinflation och en till synes bottenlös ekonomisk nedgång. Regimen sitter dock kvar.

Källa: Landguiden

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.