Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Mark 2012-01-18 | Uppdaterad 2012-01-18
Christer Ahlberger, professor i historia vid Göteborgs universitet och med rötterna i Kinna, är egentligen lite förundrad över att Mark missat möjligheterna med kulturturism.
Christer Ahlberger.
Rydals glansdagar
En gång låg Rydal i absoluta framkanten av industrialiseringen i Sverige, på flera sätt.
Sven Erikson grundade Rydahls Manufaktur AB 1853. Det var det första mekaniserade bomullsspinneriet i Sjuhärad. Han hade 1834 startat Rydboholms Väveri, Sveriges första mekaniska bomullsväveri.
Bomullsspinneriet var 1850-talets hightech. Placeringen av den stora fabriken intill Viskan var högst medveten för att utnyttja naturens resurser. Här byggdes det första vattenkraftverket 1882.
Företaget var också först i landet med att installera elektriskt ljus inomhus i fabriken.
Fabriken var också misstänkt föremål för den kanske allvarligaste miljökatastrofen i Marks historia. 1875 rann stora mängder avfallsolja ut i Viskan. Utsläppet förgiftade vattnet och ledde till att fisken dog från Rydal och ända ned till åmynningen i Åskloster utanför Varberg.
Källor: Marks kommun och Gunnar Ahlberger
– Kulturturism är en av de snabbast växande branscherna och det är egentligen lustigt att inte kommunen får ut mer av Rydal. Jag tror det finns stora möjligheter att använda lokalerna och få mer intäkter.
Själv ordnar han regelbundet guidade och uppskattade turer för sina studenter runt förläggargårdar och gamla industrier i Mark. Rydalsfastigheten håller han högt.
– Som byggnad är den fantastisk. Sedan är den naturligtvis en symbol eller monument över en tid som var oerhört viktig för Mark, och i viss mån fortfarande är. Men det är jättesvårt att sätta pris på det kulturella värdet.
Christer Ahlberger har följt debatten om kommunens dåliga ekonomi och förslagen att stänga både museum och byggnad.
– Ett hus som bara står och kostar pengar i en fattig kommun är naturligtvis ingen bra sak. Och det som händer nu verkar vara någon form av kris. Men jag tror de flesta i och utanför Mark anser att både byggnaden och museet har stor betydelse. Mycket av Marks och regionens historia kretsar kring museet.
Han anser att stödet utanför kommunen borde vara större för att säkra fastighetens framtid.
– Jag tror det är hopplöst i längden för en fattig kommun att driva den utan pengar från staten eller andra. Det blir ganska svårt att bara hävda kulturella värden.
Samtidigt tycker han att kulturella värden ofta ses som kostnader, vilket de inte behöver vara om man förvaltar dem annorlunda.
– Det handlar om att ta vara på möjligheterna. Kommunen skulle kanske utlysa en tävling i Mark med 10 000 kronor till bästa idén om att ta tillvara Rydalsfastigheten.
– Det pratas om pengar och resurser, men det handlar ofta mer om brist på fantasi än på tillgångar.
Magnus Larsson
magnus.larsson@bt.se
Telefon: 0320-20 55 45
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Maria Hjulström
maria.hjulstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 92
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
