Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Mark 2011-10-17 | Uppdaterad 2011-10-17
Två politiker har avgått och två chefer fick sparken efter socialskandalen i Mark. Men fosterbarnen - som på felaktiga grunder rycktes ur sin trygga tillvaro - fick betala det högsta priset för haveriet på barn- och familjeenheten.
BT summerar händelseförloppet de senaste två åren.
28 oktober 2009 lämnar fostermamman Eva barnen, då fyra och fem år gamla, för några timmars umgänge med den biologiska modern. Föga anar hon att det kommer att bli upptakten till en mardröm som pågått i två år.
Barnen hade bott hos Evas familj sedan de var en månad respektive ett år gamla. De kallade Eva och maken Anders för mamma och pappa. Familjens biologiska son betraktade de som sin storebror.
– Vi kramades hejdå och jag lovade att hämta dem efteråt som vanligt, berättar Eva.
Barnen kände knappt sin biologiska mamma. När Vara kommun omhändertog dem fick de hemlig identitet och träffade henne två gånger per år under övervakning.
Eva och Anders uppmanades att behandla barnen som sina egna. Varas socialtjänst var övertygad om att familjehemmet skulle behövas under hela barnens uppväxt på grund av biologiska mammans svårigheter och släktförhållanden.
När den biologiska mamman flyttade till Mark och tog strid för att få tillbaka barnen så gjorde socialtjänsten en helt annan bedömning än kollegerna i Vara: mamman skulle klara att ta hand om barnen med samhällets stöd.
Raskt började tjänstemännen planera för en återförening redan nästkommande sommar. Umgängena med barnen utökades.
Eva stämplades som bråkmakare när hon ifrågasatte Marks bedömning. Hon var övertygad om att mamman överskattade sin förmåga när hon plötsligt fick för sig att ta hem samtliga fem barn som är omhändertagna av samhället. Dessutom hade hon nyligen fött ett sjätte barn som fanns i hennes vård.
– Tjänstemännen anklagade mig för att försvåra återföreningen, men jag ställde upp på allt de krävde. Däremot var jag öppen med vad jag tyckte, har Eva berättat för BT.
När Eva återvänder för att hämta barnen efter umgänget syns de inte till. Istället möts hon av socialtjänstens personal som meddelar att barnen är förda till ett jourhem på hemlig ort. Evas familj får inte träffa dem mer och kontraktet med familjehemmet sägs upp på stående fot.
Eva blir förtvivlad.
– Barnen måste ha trott att vi övergav dem. Vi fick inte säga adjö, och barnen fick inte ens sina gosedjur med sig, har hon berättat i BT.
Eva försöker förgäves få hjälp av ansvariga politiker i Mark. Hennes familjehem påstås vara olämpligt men någon närmare motivering får hon inte trots upprepade förfrågningar.
Hon informerar alla möjliga instanser och personer i maktposition om det som hänt. Många reagerar starkt. Övergreppet anmäls till bland andra Socialstyrelsen.
Eva startar också en blogg en månad senare, något som senare kommer att läggas henne till last av kommunala företrädare som påstår att hon smutskastar den biologiska mamman och kommunen.
18 mars 2010 berättar BT att Socialstyrelsen riktar förödande kritik mot Marks kommun, en nyhet som citeras över hela landet. Flera allvarliga fel har begåtts:
* Det akuta omhändertagandet av barnen var olagligt. Sådant accepteras bara när barn far akut illa på grund av våld eller övergrepp, och här fanns inga sådana misstankar.
* Utredning som styrker att Evas familj är olämplig saknas.
* Utredning som styrker biologiska mammans föräldraförmåga saknas. Återföreningsförsöken borde inte ha inletts.
Trots den exceptionellt allvarliga kritiken från Socialstyrelsen så försvaras omplaceringen av socialutskottets ordförande Ann Hjertén (S) som beviljade bortförandet. Även socialnämndens ordförande Owe Eglinger (S) och tf socialchef Henry Freij stöttar beslutet att genomföra den kuppartade separationen.
– Annars hade fostermamman omöjliggjort omplaceringen, säger Freij till BT.
De påstår att det visst fanns fog för att ingripa men vägrar berätta varför och hänvisar till sekretess. Det enda misstag de vill erkänna är dålig dokumentering, att alla uppgifter inte var nedskrivna i akten.
Protesterna växer i omvärlden under kommande månader men socialledningen hävdar envist att kommunen gjorde rätt. De få politiker som anar att något gått fel, och börjar ställa frågor, blir utskällda och förvägras information.
Förnekelsen fortgår på bred kommunal front – trots att återföreningsförsöken mellan fosterbarnen och den biologiska mamman måste avbrytas.
– Situationen var inte så hållbar i det biologiska hemmet, medger Owe Eglinger i BT 27 augusti 2010.
Sommaren 2010 får den nytillträdda kommunchefen Haleh Lindqvist så många signaler från markbor om brister kring socialförvaltningens handläggning av barnavårdsärenden att hon börjar misstänka att något är galet. I september får hon bekräftelse när Socialstyrelsen, som granskat 15 ärenden, levererar den allvarligaste kritiken någonsin i Marks historia: socialnämndens hantering av barn och unga kantas av inkompetens och dålig kvalitet.
Nu handlar kritiken alltså inte längre bara om fosterbarnens ärende. Det finns ett allvarligt systemfel i hela organisationen.
Haleh Lindqvist och den lika nytillträdda socialchefen Magnus Andersson kallar till en unik presskonferens där de ber drabbade familjer om ursäkt och lovar upprättelse. Lindqvist utlovar öppenhet och löpande information om det fortsatta arbetet med att rätta till bristerna. Löftena upprepas vid ett allmänt informationsmöte tre veckor senare.
20 oktober 2010 sänder Uppdrag granskning det första programmet om fosterbarnen. Kommunen håller särskilt telefonväkteri på kvällen för att bemöta reaktioner från upprörda människor.
De två ansvariga cheferna för barn- och familjeenheten stängs av från sina jobb. När interna utredningar visar att det finns brister i 66 procent av samtliga pågående ärenden och att bristerna enligt personalen beror på havererat ledarskap, så får cheferna sparken.
Politikerna Ann Hjertén och Owe Eglinger avgår på grund av massiv kritik från allmänheten. Båda känner sig förda bakom ljuset av de två cheferna – men Hjertén hävdar fortfarande att det var rätt att omplacera fosterbarnen.
Den nya nämnden, som får borgerlig ledning från nyår, lovar att rensa sinnet och börja om från början i fosterbarnsärendet. Nu inleds utredningar för att bedöma hur barnen mår och om Anders och Eva är lämpliga som familjehem.
17 mars 2011 meddelar socialnämnden att familjehemmet har klarat alla kontroller och anses vara väl lämpat. Ordförande Per-Olof Hermansson (KD) säger att det var fel att flytta barnen från Anders och Eva. Däremot försvarar vice ordförande Anita Lomander (S) fortfarande partikamraternas beslut om omplacering men tycker att det kunde ha gjorts på ett mindre brutalt sätt.
Politikerna vill ha ytterligare psykologutredningar innan de tar ställning till var barnen ska bo i framtiden.
17 maj 2011 beslutar en oenig socialnämnd att barnen ska tillbaka till Anders och Eva snarast möjligt. Den avgörande pusselbiten blir ett utlåtande från Anders Brogren, professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet, som är expert på anknytningsteorier. Han förklarar att den grundläggande anknytningen byggs upp under de tre-fyra första åren i livet. Den raseras inte om man utsätts för en ofrivillig separation på 1-2 år senare i livet.
Fast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet låter sig inte övertygas av experten. De anser att det har gått för lång tid och att barnen mår bäst om de stannar i nuvarande familjehem.
Förvaltningsrätten resonerar på liknande sätt när den bifaller den biologiska mammans överklagan.
– Vi har också vägt in barnens behov av att på ett enkelt och smidigt sätt kunna umgås med sin biologiska mamma, säger domaren Birgitta Holmgren till BT.
Hon får aldrig chansen att ta del av anknytningsexpertens muntliga framställning som förtydligar varför Eva och Anders är känslomässigt viktigare för barnen. Kommunen kallar nämligen inte in egna vittnen till rättegången – ett misstag som kan ha gett den biologiska mamman, som har flera vittnen, ett övertag. Hon vill att barnen stannar i sitt nuvarande familjehem och hoppas få hem barnen på sikt.
Socialdemokrater och vänsterpartister i socialnämnden vill inte överklaga domen, men övriga partier beslutar att ärendet ska prövas av Kammarrätten i Jönköping.
Den här gången kallas Anders Brogren för att förklara för juristerna varför en återförening med Anders och Eva inte leder till ännu en uppslitande separation utan innebär att barnen äntligen får komma hem.
En psykolog vittnar också om sina observationer under de övervakade umgängen som Anders och Eva tillåtits ha med barnen det senaste året. Hon beskriver relationen som kärleksfull och avspänd.
– Det ser idag ut som en helt vanlig familj med adekvat samspel, skriver hon i sin rapport.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Maria Hjulström
maria.hjulstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 92