Larm om vanvård av svenska grisar
Svenska grisar har det sämre än vad som hittills varit känt, hävdar en djurrättsgrupp som filmat missförhållanden.
Organisationen Djurrättsalliansen har besökt ett hundratal gårdar under två års tid, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion. Gruppen hävdar att den hittat grova överträdelser av djurskyddslagen på så gott som alla gårdarna. Det saknas halm på golvet, luften är dålig och djuren har sår och andra skador.
En av de undersökta gårdarna ägs av Lars Hultström, ordförande för köttböndernas organisation Swedish Meat och styrelseledamot vid HK Scan och Svenska Djurhälsovården, ett veterinärföretag som arbetar med djurhälsofrågor. Hultström har också tidigare varit ordförande för Sveriges Grisproducenter.
På hans gård ska Djurrättsalliansens aktivister i söndags ha filmat hur andra grisar tuggar på en död gris på golvet i en av grisstallarna. Flera grisar har skador på benen och det saknas halm i boxarna. Ekot uppger sig ha kontrollerat filmen och säkerställt att den är autentisk.
Lars Hultström vill inte för Ekot kommentera bilderna eller förhållandena på gården.
Johan Beck Friis vid Sveriges Veterinärförbund säger att filmen visar "ett grovt fall av vanvård av djur".
– Det här är otillåtet och oacceptabelt på alla sätt, både hygieniskt och djurskyddsmässigt, säger Beck Friis till Ekot.
Ansvaret för att kontrollera djurhållare och göra inspektioner ligger sedan årsskiftet hos länsstyrelserna. Tidigare var det en uppgift för kommunerna.
– Vi har nu EG-förordningar som styr kontrollerna och då betonar man väldigt starkt att man ska göra en riskbaserad kontroll, vilket innebär att man inte har ett generellt kontrollintervall. Tidigare var det så att det skulle ske vart tredje år om det var lantbruk, varken mer eller mindre, säger djurskyddschef Björn Dahlén vid Jordbruksverket.
Jordbruksverket utför inga inspektioner utan är den samordnande kontrollmyndigheten. Den slutliga modellen för hur man ska arbeta med riskbaserade kontroller, det vill säga att man i första hand inspekterar där man misstänker att det finns brister, är ännu inte slutligt utarbetad.
– Den finns inte ännu, utan man jobbar med provisoriska modeller, vilket innebär att djurhållningar som man har kännedom om har varit problematiska lyfts upp i prioritet och besöks oftare, förklarar Dahlén.
Men det tyngsta ansvaret ligger enligt honom på djurhållaren själv.
– Jag vill trycka på det. Att man följer djurskyddslagstiftningen ligger otvetydigt på djurhållaren själv, för kontrollmyndigheten är ju inte den som kan garantera att djurskyddet sköts, säger Björn Dahlén.
