Kraftig ökning av dödsolyckor i svensk trafik

Under 2018 dog 324 personer i vägtrafikolyckor i Sverige. Det är en ökning med 29 procent från 2017. Framför allt skedde en kraftfull ökning av antalet döda i mötesolyckor där tung trafik var inblandad.

– Den tunga trafiken är sällan vållande till olyckan, men konsekvenserna blir förödande, säger Maria Krafft.

Sedan år 2000 har den tunga trafiken på svenska vägar ökat med ungefär 40 procent. Det ökade dödsantalet kan vara en början på konsekvenserna av det. Extremåret 2018 kan också vara ett undantag, det är ännu för tidigt att säga, enligt Maria Krafft.

Utöver den tunga trafiken är äldre bilar iblandade i en stor del av dödsolyckorna. Av samtliga personer som dog i bilar under 2018 befann sig 30 procent av dem i en bil som hade tillverkats före år 2000.

– Och de bilarna står bara för cirka en procent av trafikarbetet. Helt klart kan det vara värt att titta på möjligheten att skrota äldre bilar, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. De har inte alls samma säkerhetsutrustning som nyare bilar, säger Maria Krafft.

Det kraftigt ökade dödsantalet är ett stort bakslag för målet om högst 220 omkomna personer i trafiken till år 2020. Bedömningen nu är att det målet med största sannolikhet inte kommer att nås.

För att motverka den negativa utvecklingen görs för första gången en gemensam plan där 14 myndigheter ska samverka för att nå en ökad trafiksäkerhet. I planen läggs fokus vid tre insatsområden: hastighet, nykterhet och säker cykling. Det är åtgärder som beräknas kunna rädda ytterligare 40 till 50 liv.

– Vi gör en kraftsamling, och vi utgår inte bara från 2018. Det vi lägger vikt vid är sådant som har snabb genomslagskraft. Att sänka medelhastigheten med en kilometer i timmen räddar 15 liv per år, exempelvis, säger Maria Krafft.

Men allt går inte åt fel håll. Bland annat minskade antalet allvarligt skadade i trafiken gentemot föregående år.

– De allvarliga skadorna sker i andra miljöer än dödsolyckorna, och där ser vi en god utveckling, säger Maria Krafft.