Jobbskatteavdragen ökade klyftorna
Socialdemokraterna kritiserar – men statsminister Fredrik Reinfeldt försvarar avdragen.
Regeringens genomgång i vårpropositionen visar att de långsiktiga skillnaderna i inkomsterna ser ut att fortsätta öka. Det har blivit svårare att röra sig uppåt i inkomstskikten 2006–2010.
Inkomststklyftorna har ökat i Sverige, liksom i de flesta andra europeiska länder, de senaste 20 åren. Och den borgerliga regeringens fyra sänkningar av inkomstskatten för dem som arbetar, jobbskatteavdragen, har ökat skillnaderna i disponibel inkomst mellan dem som arbetar och inte jobbar.
Fel väg
Mikael Damberg (S), gruppledare i riksdagen, tror inte att jobbskatteavdragen är rätt väg:
– Det här är en stor politisk fråga framöver om regeringen kommer att slösa ytterligare pengar på stora skattesänkningar som inte ger effekt, eller om man ska investera de pengarna i något som faktiskt ger nya jobb och tillväxt.
Reinfeldt däremot pekar på att läget i Sverige och grannländerna ändå är ljusare än på andra håll.
– Om man därtill också tar hänsyn till skattefinansierade välfärdstjänster – vår fria utbildning och fria tillgång till sjukvård – så har vi de minsta skillnaderna och de mest sammanhållna samhällena av alla de utvecklade länderna i världen tillsammans med våra nordiska grannländer.
Flera reformer
Regeringen spår att skillnaden – liksom skillnader i inkomster mellan dem som arbetar – kommer att minska på längre sikt eftersom fler med lägre inkomster kommer att vilja jobba mer när det lönar sig.
Reinfeldt understryker att regeringen också sjösatt andra reformer, bland annat rörande bostadstillägg.
– Det är mer frågan om hur fler ska få jobb, och det är viktigt att balansera det med fördelningspolitiska åtgärder till grupper som står utanför arbetsmarknaden.
