Nyheter

Hysch-hysch om partimätningar

Nyheter Artikeln publicerades

Opinionsmätningarna kommer att avlösa varandra under valåret med krigsrubriker om vinnare och förlorare. Men det finns mätningar som partierna bryr sig än mer om – de hemliga.

– Det är traditionellt häxdoktorernas sista hemliga ingrediens till mirakelkuren, säger Socialdemokraternas valgeneral Jan Larsson.

Mer vill han faktiskt inte säga. De hemliga mätningarna är fortfarande ett outforskat ämne.

– Vi vet faktiskt inte hur de använder dem. Det är svårt att forska om något de inte vill tala om, säger Jesper Strömbäck, som är professor i journalistik och kommunikationsvetenskap.

Mediernas egna opinionsundersökningar får alltid stort utrymme, även när partierna bara makat på sig inom felmarginalerna. Opinionsinstituten säljer dem närmast till självkostnadspris, eftersom det är ett viktigt skyltfönster för dem. Partisekreterarna reagerar pliktskyldigt med vi-är-på-rätt-väg- eller vi-måste-nå-ut-bättre-kommentarer.

Men egentligen fäster de inte alltför stor vikt vid dem, utöver den vinna- eller förlora-bild som sätts. Det ger en uppfattning om det allmänna opinionsläget, men säger inget om varför.

– Det är relativt ointressant med en väljarbarometer, det är väldigt litet information, säger Socialdemokraternas presschef Odd Guteland, som vi blir hänvisade till av Jan Larsson.

Vill man veta mer, behöver man alltså göra egna mätningar. Moderaterna och Socialdemokraterna gör det regelbundet. Och det rika Centerpartiet. De andra partierna när de har råd. För här rör det sig inte om självkostnadspris.

– Det handlar om betydande belopp, säger Carl Melin, analyschef på United Minds.

Tidigare jobbade han i S med opinionsanalyser, så han har erfarenheter från båda håll.

– De egna undersökningarna är viktiga verktyg för att ta reda dels på hur man ligger till, dels vad väljarna tycker är viktigt och vilka målgrupper som är mest mottagliga för ett budskap, säger han.

Moderaternas nye kommunikations- och analyschef Per Nilsson har gått i motsatt riktning som Carl Melin. Han jobbade tidigare på Demoskop.

– Det man vill se är hur väljarna förhåller sig till just mitt parti. Inte bara om man kan tänka sig att rösta på det, utan hur sannolikt det är, hur stor potential har mitt parti, vilka sakfrågor är de som kan tänka sig att rösta på partiet intresserade av, säger han.

Både S och M jobbar också med fokusgrupper, där man till exempel kan testa en kampanj eller affischer innan det sjösätts. Men alla partiföreträdare TT talat med förnekar bestämt att partierna låter resultaten påverka politikens innehåll.

– Min bedömning är att det ska mycket till för att ett parti byter åsikt på grund av opinionsmätningar. Det sker genom interna processer och på kongresserna, men mätningarna kan spela en roll i den processen, bli ett stöd för dem som vill byta åsikt. Men får man veta att en åsikt är väldigt impopulär så fokuserar man ju hellre på andra frågor, säger Strömbäck.

– Jag tror inte att vare sig S eller andra partier formar sin politik efter undersökningarna, däremot hur de ska formulera den, vilken typ av argument som går hem, säger Carl Melin.

Vänsterpartiet är det parti som börjat sist med egna undersökningar. Och partiledaren Jonas Sjöstedt medger att man tagit intryck av resultaten.

– Att vi lyfter fram vad vi åstadkommer i kommunerna beror på att vi tagit intryck av hur väljarna uppfattar oss. Vi uppfattas oftast som godhjärtade men litet tafatta, några som inte kan styra. Därför vill vi visa att vi faktiskt styr i flera kommuner, säger han.