Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 26 maj 2013
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 26 maj 2013
Mikael Hermansson 2012-02-18 | Uppdaterad 2012-02-18
Kontrasten mellan fredagens debatt i riksdagen och gatumanifestation mot våldet i Malmö är påtaglig. Men båda är uttryck för det allvar som frågan om hur samhället ska hantera utanförskap och brottslighet rymmer.
All debatt är bra, och debatt om akuta samhällsproblem är nödvändig. Men en extra riksdagsdebatt om gatuvåld och gängkriminalitet i landets tredje största stad kan lätt förvandlas till något negativt.
Om det som i grunden är ett socialt problem reduceras till att bli en partipolariserad fråga om brott och straff, är risken överhängande att förtroendet för de folkvalda minskar. Och minskat förtroende för lagstiftarna, i en tid då det finns en växande rädsla för ökad brottslighet i samhället, är det sista som våra folkvalda vill och kan leva med.
Att en enskild stad blir föremål för en alldeles egen debatt visar visserligen på allvaret, men riskerar ändå att faktiskt förminska allvarets vidd. Ty det som händer i Malmö angår hela Sverige, från Boden till Borås. Samma problematik gör sig gällande överallt, om än i varierande omfattning.
Men visst, situationen i Malmö med omnejd har blivit extrem på kort tid. Det som gör att Skånemetropolen utmärker sig, och därmed kvalificerat sig för att hamna längst upp på löpsedlarna, är dels de många ouppklarade morden, dels den serieskytt som mördade invandrare i staden. Lägg till föreställningar om en omfattande gängkriminalitet som tycks härja i stort sett ostört, och bilden av ”Brottsplats Malmö” blir tydlig.
Sann eller falsk – oavsett vilket sitter den bilden som fastbränd på den kollektiva svenska näthinnan.
Den fråga som inte ställdes under gårdagens debatt var den om huruvida bilden av våldets Malmö i själva verket skymmer de verkliga problemen. Allt handlar inte om gängkriminalitet. Bakom morden, och bakom alla reportage om laglöst land på Rasmusgatan till stenkastningen mot polis och brandkår i Rosengård, ståtar tröstlöshetens treenighet – trångboddheten, arbetslösheten och hopplösheten.
Men enigheten bland riksdagspartiernas representanter som debatterade handlade om vapnen, inte samhällsanalysen.
Malmöpolitikern Montaser Eneim (M), däremot, svarade härom veckan så här: ”Inga bestämmelser i världen kan stoppa kriminaliteten om inte de bakomliggande orsakerna undanröjs lokalt. Lågkonjunkturen har sänkt tillväxten och arbetslösheten stiger, vilket drabbar de svagaste i samhället hårdast. Därför är kampen mot kriminaliteten i Malmö också kampen mot utanförskapet i Malmö.”
Den fråga som manifestationen i Malmö ställde igår var: Vad händer nu? Den fråga som politikerna hittills har ställt är: Vem bär ansvaret?
Motsättningen mellan dessa perspektiv påverkar även den förtroendefrågan. Justitieminister Beatrice Ask (M) och kommunalrådet Ilmar Reepalu (M) har skyllt på varandra. Likafullt är de fjättrade vid varandra.
Ask får vackert ta ansvaret för lagstiftningsdelen av problemet. Reepalu för vad det socialdemokratiska styret i Malmö underlåtit att göra för att minska de sociala spänningarna i staden.
Men om Malmös verkliga problem består i mer än bara gäng och skottlossning, torde också ansvarsfrågan sträcka sig längre än så. De som politiskt ansvarat för hur de senaste 20 årens arbetsmarknad, integration, utbildning, bostäder och social omsorg har fungerat, får vackert finna sig i att dela den bördan.
Vi har högt i tak.
Vi har en tillåtande grundinställning.
Vi vill att användarna ska komma till tals.
Men…
Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med främlingsfientligt innehåll.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte personangrepp.
Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.
Och...
Tonen ska vara korrekt och respektfull. Vi publicerar inte kommentarer som har en negativ inverkan på samtalsklimatet.
Mikael Hermansson
ledarskribent.
Född 1958 i Göteborg. Bor i Borås. Har varit journalist i närmare 30 år varav de senaste 23 åren på Borås Tidning. Skriver ledare och krönikor om högt och lågt i dagspolitiken. Har ett gott öga till arbetsmarknadsfrågor, integration och allt som gör vårt samhälle hållbart och solidariskt.
Läs också Ledarbloggen!
Mikael Hermansson, ledarskribent
mikael.hermansson@bt.se
Telefon: 033-700 07 17
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Terneborn
erik.terneborn@bt.se
Telefon: 033-700 07 73
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
