Först efter 2006 blev unga utan jobb ett samhällsproblem för alla

Mikael Hermansson 2012-03-03 | Uppdaterad 2012-03-03

Det kan tyckas vara en självklarhet, detta att arbetsförmedlingen underlättar för arbetslösa att träffa arbetsgivare. Men för vissa grupper kan det rentav vara enda och sista chansen.



Speed-dating för jobb låter lite suspekt. Men det är bara att svälja och se glad ut. Det lönar sig att snabbt få in en fot på arbetsmarknaden, och redan en kort, tillfällig och inte allt för upphetsande anställning är bättre än ingen anställning alls.

Om detta råder det inga tvivel. Inte minst när det gäller ungas arbetslöshet, som skiljer ut sig från övriga arbetsmarknadens. För denna grupp är läget både ljusare och mörkare på samma gång. Generellt gäller att unga har korta tillfälliga jobb som övergår i arbetslöshet, för att ganska snart gå över i mer bestående anställningar.

Så visst, hellre snabba och lösa förbindelser än inga förbindelser alls.

Länge kretsade frågan om ungdomsarbetslöshetens orsaker kring de svenska arbetsmarknadslagarna och avtalsbildningen. Turordningsreglerna har återkommande använts som ett slagträ i den politiska diskussionen under lång tid. Så också frågan om huruvida låglönesatsningar i själva verket medför allt för höga ingångslöner, vilket gör det allt för dyrt och riskabelt att anställa unga och oerfarna.

Givetvis kan turordningsregler och ingångslöner påverka arbetsgivarnas vilja att anställa, och därmed ungdomars möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Men under de senaste åren har fokus gradvis flyttas, från relationerna på arbetsmarknaden till ungdomsarbetslöshetens struktur.

Det största – men inte det enda – hindret för unga att få jobb idag är oklar skolgång, avsaknad av betyg och bristande kunskaper.

De som inte klarat av skolan har en avsevärt längre väg till arbetsmarknaden än alla andra.

Idag är dessa samband påtagliga och tydligt närvarande i debatten. Men det har inte alltid varit så.

En enkel undersökning ger vid handen att i tio av de största svenska dagstidningarna* förekom år 2002 orden ”ungdomsarbetslöshet”, ”skola” och ”betyg” samtidigt i endast en artikel! Åtta år senare förekom den kombinationen i 58 artiklar.

Delar man in de senaste tolv åren i två sexårsperioder så finner man att orden ”ungdomsarbetslöshet” och ”Sverige” endast förekom i 428 artiklar mellan 2000 och 2006. Medan samma ord har förekommit 10.351 gånger sedan 2006.

Det kan tyckas vara en ganska trivial övning, detta att räkna artiklar. Men att tidningarna skriver eller inte skriver om ett samhällsproblem ger tydliga indikationer på hur frågan värderades i debatten och av makthavarna.

Det går inte att bortförklara det tydliga ointresset för ungdomsarbetslösheten under det tidiga 2000-talet med att den då skulle ha varit radikalt lägre. Så var inte fallet. Istället hanterades ungdomar som inte hittade fotfästet på arbetsmarknaden med allt ifrån arbetsmarknadspolitiska program till rena förtidspensioneringar.

Även idag jobbar arbetsförmedlingen med att få unga i arbete. Gårdagens speed-dating är ett litet inslag bland många.
Men förtidspensioneringsvägen av de svåraste fallen är nu stängd.

Den bästa förklaringen till varför ungdomsarbetslösheten blivit ett så angeläget problem att komma tillrätta med är – ironiskt nog – att den blivit mer synlig. Ett samhällsproblem som inte syns tenderar att hamna längre ner på åtgärdslistan.

Lägg därtill att dagens ungdomsarbetslöshet i så hög utsträckning också tycks handla om skolans värld, gör att den tvingats allt högre upp på den politiska agendan – för alla partier.

* De tio är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Borås Tidning, Nerikes Allehanda och Uppsala Nya Tidning.



BT:s riktlinjer för nätkommentarer:

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på bt.se.

bt.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till nedanstående riktlinjer.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Borås Tidning som bär det juridiska ansvaret.

Riktlinjer:

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men…

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med främlingsfientligt innehåll.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte personangrepp.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.

Och...

Tonen ska vara korrekt och respektfull. Vi publicerar inte kommentarer som har en negativ inverkan på samtalsklimatet.

Disqus


huvudnyheter just nu

Dagens fråga

 

No Limit

Ska väggmålningarna från No Limit Borås vara kvar?

Visa resultat




Mikael Hermansson
ledarskribent.
Född 1958 i Göteborg. Bor i Borås. Har varit journalist i närmare 30 år varav de senaste 23 åren på Borås Tidning. Skriver ledare och krönikor om högt och lågt i dagspolitiken. Har ett gott öga till arbetsmarknadsfrågor, integration och allt som gör vårt samhälle hållbart och solidariskt.

Läs också Ledarbloggen!

Mikael Hermansson, ledarskribent
mikael.hermansson@bt.se
Telefon: 033-700 07 17



Senaste nytt från Sjuhärad

Mest läst på bt.se


Tjänstgörande webbredaktör

Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!

Erik Terneborn
erik.terneborn@bt.se
Telefon: 033-700 07 73


Kalendern

Vad händer i Sjuhärad?

Kalendern är sjuhäradsbornas anslagstavla på bt.se. Här kan kan du läsa om eller lägga in aktuella arrangemang.
Obs! Kalendern är till för föreningar och icke-kommersiella arrangemang.

Stefan Eklund, chefredaktör

Om ansvaret som vilar på väljaren:

Vi är en priviligerad nation. Vilket ansvar medför det? Det är också en aspekt att ta med sig in i vallokalen.

Lars Näslund, politisk redaktör

Om valet och kvalet:

Förutom ett nytt blixtkrig om kärnkraften får väl Den Stora Slutdebatten i SVT i går kväll beskrivas som rena fredagsmyset.

Jan Hansson, sportkrönikör

Om vinsten mot Skottland:

"9 104 åskådare är så tacksamma över att ha fått se ett historiskt ögonblick med Lotta Schelin i huvudrollen. Hennes vinkelskott i 76:e minuten för upp henne till samma nivå som Hanna Ljungberg."

Lena Kvist, kulturchef

Tips om ny teaterchef:

"Han sätter upp underbart galen politisk teater."

Vedrana Sivac, nöjeskrönikör

Allt går att ladda ner:

"Jag målade upp bilder i mitt huvud av scener, replikskiften, hemliga kyssar. "

Nyheter

Webb-tv

På bt.se/webbtv hittar du inslag om nyheter, sport, nöje och mycket mer.

Blogg

Här är BT:s bloggare

En ledarredaktion, en elfsborgare, en basketjunkie, två joggare som utmanar varandra, en näringslivsredaktör, BT:s fotografer och en designguru...
Välkommen till BT:s värld av bloggare!

Nyheter

Gilla bt.se på Facebook

Du vet väl om att du kan följa stora delar av vårt nyhetsflöde från Sjuhärad, Sverige och världen direkt på Facebook? Gör som 5 300 andra och klicka på "Gilla"-knappen nedan!


Läsvärt

Föreningsguiden

Föreningsguiden är den nya tjänsten som ersätter Inför. Tjänsten är för föreningar i Mark och Kind, som gör det möjligt för föreningslivet att uppdatera och informera medlemmar och allmänheten om vad som händer.