Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Mikael Hermansson 2012-02-11 | Uppdaterad 2012-02-11
Borås stads politiker har fastnat i ett dilemma. Man vill lägga ned små skolor för att få loss pengar till att satsa på skolan. Frågan är om den ekvationen blir begriplig.
Visst kan dagens styrande gömma sig bakom att förslaget bara är en tjänstemannaprodukt. Men problemet med att göra så är att det i Borås inte finns något som heter ”bara en tjänstemannaprodukt”. Politikerna är på ett eller annat sätt ständigt närvarande bakom allt som tas fram i Stadshuset.
Och visst kan man delvis skylla på tidigare majoriteters oförmåga att i tid anpassa volymen i skolan till elevunderlaget. Men dessa ursäkter lär knappast räcka långt. Inte minst om de rödgröna nu vill att alla partier ska vara med och bära bördan tillsammans, som framtagandet av den tänkta skolplanen faktiskt innebär.
Av reaktionerna på BT:s avslöjande igår att döma, torde den rödgröna styrande minoriteten få jobba riktigt hårt för att övertyga de föräldrar som kommer att drabbas av skolnedläggningarna om att den föreslagna lösningen är rimlig.
* För det första så har tonläget i skoldebatten under många år handlat om just resurser. Dagens styrande var gårdagens opposition, och i den rollen jagade man den då sittande sexpartimajoriteten för att man inte satsade tillräckligt på skolan. Väl vid makten har man haft mycket svårt att leva upp till sin höga retorik.
* För det andra så lägger planerna på skolnedläggningar för att kompensera för höga lokalkostnader mer grundläggande intressemotsättningar i dagen. Ty där politiker ser dyr drift och ineffektivt utnyttjande av resurser, ser föräldrar närhet och god skolmiljö.
Vem ska oroliga föräldrar lyssna på idag? Kommunalrådet Lena Palméns (S) ord om att ”… vi skall inte stänga skolor bara för att spara pengar om vi vet att allt fungerar bra”? Eller kommundelsnämnd Västers ordförande Lennart Andreasson (V) när han säger att de rödgröna ”… vill använda pengarna maximalt och vi har den ekonomi vi har.”
Ekonomiska skäl talar dock för att det faktiskt är rimligt att slå samman mindre enheter till större och sedan försöka avyttra de som blir över. Borås stads politiker är inte ensamma om detta dilemma. Just nu pågår liknande diskussionen landet över på grund av minskande barnkullar, krav på standardhöjning i skolan och därmed högre kostnadsläge.
Klarar politikerna inte av att stå emot opinionstrycket mot nedläggningarna fastnar man i ett nytt dilemma. Det är svårt att finna alternativa funktioner för en halv eller kvarts skola på den öppna marknaden.
Den enda givna aktören som möjligtvis skulle kunna vara intresserade av en hel eller halv skola torde vara friskolorna.
Frågan är vilket pris dagens rödgröna styre anser är högst? Den folkliga vreden efter att ha lagt ner ett antal mindre skolor, eller att bita i det sura äpplet och bjuda ut kommunala skolor till andra fristående aktörer?
Politisk kommentator
Började på BT 1989 men har ett förflutet på saligen insomnade Västgötademokraten. Har arbetat på ett antal dagstidningar och tidskrifter sedan 1982.
Krönikerar om politik och samhällsfrågor med kommentarer, analyser och reflektioner som främsta arbetsredskap. Partipolitiskt obunden.
Mikael Hermansson, politisk kommentator
mikael.hermansson@bt.se
Telefon: 033-700 07 17
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Maria Hjulström
maria.hjulstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 92
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
