Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Mikael Hermansson, politisk kommentator 2008-03-08
Den som för ett ögonblick trodde att politikernas avsikt med kvoterad föräldraledighet var att barn skulle få vara tillsammans med mamma och pappa under uppväxtåren, bör bereda sig på en överraskning.
Jämställdhet i sig är i sammanhanget överordnat barnens bästa. Det senare tycks snarare vara en indirekt effekt av det första.
Främsta argument för kvoterad föräldraförsäkring är ju att det går för långsamt att uppnå jämställdhet utan sådan.
Frågan är om det stämmer. Om man mäter jämställdhet i fördelningen av uttagen föräldrapenning mellan män och kvinnor märker man en tydlig förbättring mellan åren 1989 och 2007. Männens andel låg från början på 6,5 procent. Förra året var den uppe i 21 procent.
Första riktade reformen var införandet av pappamånaden i januari 1995 och ytterligare en 2002. Om dessa riktade insatser skulle haft en avgörande betydelse för att ändra uttaget borde förändringen kunna märkas på ett tydligt sätt i statistiken. Bara i ett avseende är det så. Ekbergs, Erikssons och Friebels studie Sharing Responsibility? Short- and Long-term Effects of Swedens Daddy-Month Reform från 2004 visar att de män som fick barn direkt efter pappamånadens införande ökade sitt uttag. Andelen ökade då från 9 till 47 procent!
När den andra pappamånaden infördes uteblev sådana entydigt positiva effekter.
Det första stora lyftet kom dock redan 1974, i och med att moderskapspenningen ändrades till föräldrapenning. Med särbeskattning och utbyggd förskola under 70-talet gavs kvinnor större möjlighet till egen försörjning och ekonomiskt oberoende än tidigare.
Det är en etablerad sanning att män och kvinnor arbetar ungefär lika mycket – men att kvinnors andel av det oavlönade arbetet i hemmet är större. Hur mycket större är dock oklart. Den senaste tidsanvändningsundersökningen bygger på en åtta år gammal mätning!
Men om kvinnors andel av förvärvsarbetet idag ökade till samma nivå som männens skulle det innebära en tillväxtrevolution. Det skulle i så fall, enligt finansminister Anders Borg, handla om att bruttonationalprodukten bleve 15 procent större, vilket motsvarar 500 miljarder kronor.
Frågan om kvotering av föräldradagar för att uppnå ökad jämställdhet har större förankring bland svenska politiker än bland svenskarna. Nio av tio familjer vill själva avgöra hur man fördelar föräldraledigheten. Ett kompakt motstånd, i första hand mot politiska pekpinnar. Inte ett motstånd mot jämställdhet.
Enligt en TCO-undersökning från 2005 är 97 procent av svenskarna positiva till jämställdhet mellan könen. Av samma undersökning framgår också att varannan svensk ser sitt fria val som ett bättre redskap för att åstadkomma jämställdhet.
Rubriken Mammor: Låt oss bestämma berättar alltså inte hela sanningen. Verkligheten är faktiskt bättre än så. De flesta pappor har nämligen samma uppfattning.
Om svenska folket får bestämma går vägen, enligt undersökningen, till ökad jämställdhet mellan könen därefter via höjda kvinnolöner, höjt tak i föräldraförsäkringen samt högre ersättning för ej överlåtna dagar mellan föräldrarna och först därefter av fler pappamånader. Endast sju procent ser kvotering av föräldraledigheten som en framgångsväg. µ
Mikael Hermansson, politisk kommentator
mikael.hermansson@bt.se
Telefon: 033-700 07 17
Politisk kommentator
Började på BT 1989 men har ett förflutet på saligen insomnade Västgötademokraten. Har arbetat på ett antal dagstidningar och tidskrifter sedan 1982.
Krönikerar om politik och samhällsfrågor med kommentarer, analyser och reflektioner som främsta arbetsredskap. Partipolitiskt obunden.
Mikael Hermansson, politisk kommentator
mikael.hermansson@bt.se
Telefon: 033-700 07 17
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Maria Hjulström
maria.hjulstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 92
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
