Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyheter 2011-10-16 | Uppdaterad 2011-10-16
Regeringens a-kassepolitik får stark kritik av tunga forskare.
De olika avgifterna till kassorna skulle påverka lönerna och arbetslösheten.
Det blev tvärtom.
Det har snart gått fem år sedan regeringen införde de differentierade avgifterna i a-kassan.
– Den enda riktigt tydliga effekten blev att många lämnade kassorna och att facken tappade medlemmar, säger professor Anders Kjellberg som forskat på konsekvenserna.
Det var inte regeringens uttalade ambition. Alliansen hade i stället två andra syften i samband med reformen, där a-kassor med många arbetslösa blivit flera hundralappar dyrare per månad än de med lägre arbetslöshet. En dyrare avgift till följd av hög arbetslöshet skulle få facken att hålla igen i löneförhandlingarna samtidigt som fler skulle söka sig till andra branscher där efterfrågan på arbetskraft är större.
Fått motsatt effekt
– Men det där har inte gett den önskade effekten, snarare tvärtom. Lågavlönade med högre arbetslöshet har snarare fått högre löneökningar i avtalsförhandlingarna, säger Anders Kjellberg.
Fast arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) håller inte med.
– Man måste se arbetsmarknadspolitiken, både skattesänkningar och avgifter, som en helhet, säger hon.
Att de differentierade avgifter haft betydelse för arbetsmarknadens funktionsätt är hon övertygad om.
– Försäkringen har blivit mer försäkringsmässig.
Flera brister
Men professor Lars Calmfors ser flera brister. Består en högre arbetslöshet inom en bransch hamnar dessa personer ofta i långtidsarbetslöshet. De lämnar därmed a-kassans system för att i stället landa i Arbetsförmedlingens. Det ger missriktade drivkrafter för lönebildningen eftersom "för höga" löner då ger ökad långtidsarbetslöshet som minskar a-kasseavgiften.
"Detta är ett fundamentalt konstruktionsfel", skriver Calmfors i Ekonomisk debatt.
Dessutom har signalsystemet blivit helt fel, enligt Anders Kjellberg. Exempelvis har IF Metall fortsatt hög arbetslöshet i finanskrisens spår och en relativt hög a-kasseavgift.
– Samtidigt har det varit ett problem länge att ungdomar inte söker sig till industriprogrammen, säger Kjellberg.
Hänger inte ihop
Regeringen har drivit på för att få fler ungdomar intresserade av industrijobb. På samma vis tar och ger regeringen i restaurangbranschen. Restaurangfackets a-kasseavgift slår nästan i taket.
– Men nu vill regeringen själv med hjälp av halverad krogmoms ge fler möjlighet att söka sig till branschen, säger Anders Kjellberg.
I offentlig sektor är a-kasseavgifterna ofta lägre än i privat.
– Regeringens signal blir då att jobb i offentlig sektor är att föredra, säger Kjellberg.
Regeringens teoretiska modeller hänger heller inte ihop med hur den svenska lönebildningen fungerar. Exempelvis har industrifacken ett nära förhandlingssamarbete men helt olika a-kasseavgifter.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Maria Hjulström
maria.hjulstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 92
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
