Budgeten: Barnbidraget höjs med 200 kronor

Barnbidragshöjningen var den stora, men väntade, nyheten när regeringen avtäckte budgetpropositionen för 2018.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att höja bidraget med hundra kronor. Nu dubblar finansminister Magdalena Andersson (S) den summan. Det kostar statskassan 4,5 miljarder kronor.

Bidraget ska höjas från mars 2018. Även studiebidraget för bland annat gymnasieelever höjs med samma belopp.

Överhuvudtaget läggs mycket pengar i budgeten på de med mindre resurser. Magdalena Andersson tar utvecklingen i USA som ett varnande exempel på vad som kan hända om ett samhälle inte jobbar för att minska klyftorna.

– Det är klart att de här ökade klyftorna som drar isär samhället får politiska konsekvenser. Det är en farlig utveckling när politiker låter det ske i ett samhälle, säger hon på en pressträff.

I Sverige har breda grupper fått ta del av det ökade välståndet, men även här har de med minst pengar halkat efter, enligt Anderssons genomgång.

Regeringens satsningar i budgeten kostar totalt 43 miljarder kronor.

Satsningarna handlar till stor del om att stärka grundskolan och andra delar av utbildningssystemet, som enligt Andersson varit underfinansierade under den tidigare regeringen. Det ska leda till att fler förbereds för arbetsmarknaden.

– Alla som kan jobba ska jobba. Det finns 100000 lediga jobb just nu, som väntar på att bli besatta, säger finansministern.

Det är inte bara barnfamiljer som får sina plånböcker påfyllda i budgeten. Men trots att det blir mer pengar till många kan finansministern vänta sig kritik.

– Det är dålig tajming att lägga en sådan här expansiv budget när ekonomin är så stark, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Risken för en ordentlig baksmälla efter ett rejält party är nu uppenbar, anser han.

Budgetpropositionens lista över reformer och satsningar hamnar på totalt 43,8 miljarder kronor. Av dessa är bara 3,4 miljarder finansierade med skattehöjningar. Bland annat höjs skatten på sparande i investeringssparkonton, en ny flygskatt införs och privata vårdförsäkringar ska förmånsbeskattas.

Regeringen utökar också skolplikten och gör förskoleklass, som i dag är frivillig, obligatorisk. Magdalena Andersson går vid pressträffen igenom de olika satsningarna som regeringen gör, där bland annat höjt barnbidrag med 200 kronor från mars nästa år ingår.

– Barnbidraget får man under en period i livet när inkomsterna är lite lägre och utgifterna ökar. Mycket pengar går till blöjor och vinteroveraller, säger hon.

Regeringen sänker skatten för pensionärer. Finansministern kritiserar den förra Alliansregeringen för att den genom jobbskatteavdraget skapade en skatteklyfta mellan dem som jobbar och pensionärer.

– Det är orättvist och oanständigt. Nu avskaffar vi den skatteklyftan successivt, säger hon.

Enligt Magdalena Andersson gynnar budgeten kvinnor mer än män.

Ekonomer TT talat med kan inte påminna sig när en regering föreslog så stora ofinansierade satsningar senast. Men även om inte alla ekonomer jublar, så kan finansministern hoppas på att sänkt pensionärsskatt, höjda studiebidrag för studenter och bostadstillägg ska få väljarna på gott humör valåret 2018. Av reformutrymmet på nästan 44 miljarder så hamnar över en fjärdedel i hushållens plånböcker.

Statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors räknar med att finansministern får borgerlig kritik för att lägga pengar på bidrag i stället för på att skapa jobb.

Över fyra miljarder kronor i budgeten går till ett jobbpaket. Det innehåller bland annat fler utbildningsplatser, utbildningsplikt för nyanlända, stöd för småföretag att göra sin första anställning, pengar till extratjänster i välfärden och till "gröna beredskapsjobb".

Hinnfors är osäker på hur långt regeringens miljarder räcker i väljarnas ögon inför valet 2018.

– Man kommer säkert att spela upp budgeten som stora välfärdssatsningar i traditionell socialdemokratisk mening, säger han.

Men jämfört med de stora välfärdsreformer som Socialdemokraterna genomförde under flera decennier fram till 90-talet så kan budgetssatsningarna, enligt Hinnfors, ses som att man bara lappar och lagar.

Han tycker att det var länge sedan S orkade leverera en verkligt stor välfärdsreform som gör stor skillnad i många människors vardag.

– För vissa mycket sköra grupper gör de här budgetsatsningarna stor skillnad, men för de breda väljargrupperna är barnbidragshöjning visserligen välkommet, men kan inte jämföras med till exempel maxtaxereformen, säger Hinnfors.

I ändringsbudgeten för 2017, som är en del av höstbudgeten, föreslår regeringen att anslaget för ersättningar och boendekostnader inom migrationsområdet höjs med 6,7 miljarder jämfört med tidigare förslag. Som skäl anges att kommunerna har ansökt om betydligt mer pengar för mottagandet av ensamkommande än tidigare beräknat och att fler ansökningar än tidigare bedöms kunna avgöras under 2017.