Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Borås 2011-03-04 | Uppdaterad 2011-03-04
Västgötalagen har efter 40 år åter kommit hem. Under tre månader visas boken upp i Skara.
Inget praktverk, poängterar Sven-Olof Ask. Men en fantastisk källa för lärdom om livet i Västergötland för 700 år sedan. Då fick prästen böta om han förrättade gudstjänst i fel socken.
Äldre Västgötalagen är den äldsta sammanhängande skriften på svenska. Den är skriven cirka år 1220 av lagman Eskil Magnusson, äldre halvbror till Birger jarl. Den som väljer att leva i fantasins och romanens värld vet att Eskil också bör vara sonson till självaste Arn.
Eskil Magnusson, 17:e lagman i Västergötland, tillhörde genom börd och meriter den yppersta eliten i Sverige. Enligt tradition hade han sin huvudbostad i Long på Varaslätten, där gårdsnamnet Lagmanstorp signalerar detta.
Lagen gällde för Västergötland, Dalsland, Värmland och Mo härad i Småland.
Västgötaböter
Dags att åter börja leva efter gamla lagen? Här ett utdrag ur Äldre Västgötalagens skala för böter:
Döda en fri man (västgöte): 21 mark
Döda en svensk (från Svealand) eller smålänning: 13 1/3 mark
Döda en dansk eller norrman: 9 mark
Döda en träl: 3 mark
Hugga tummen av någon: 9 1/2 mark
Döda någon på krogen: 9 mark
Misshandla sin hustru: 3 mark
Prästen predikar i fel socken: 3 mark
En del brott var så svåra att de inte kunde sonas med böter. Att döda en man som satt på toa eller i bastun hörde till denna grupp av nidingsdåd, att döda en kvinna likaså.
En mark var mycket pengar, bötesbeloppen höga. Tidens idé var att genom böter hämma blodshämnd.
Följ med till medeltiden, när en man hade extra lagskydd på toa och i bastun, och när det var rabatt på att döda en smålänning.
I skonsamt svag belysning och i skyddande, supersäker klimatlåda ligger den rätt oansenliga boken uppslagen i visningsrummet i det inre av den gamla biblioteksbyggnaden i Skara. Den äldsta samlade handskriften på svenska. Kring 1290 förfärdigade skickliga skrivare detta exemplar.
– Något praktverk är detta inte utan en kompakt bok utformad för att användas praktiskt vid tingen, säger Sven-Olof Ask som tillsammans med kolleger från biblioteket i Skara presenterar den unika skriften.
Redan 1220 såg lagmannen Eskil till att den då aktuella lagen skrevs ner. Förut hade lagen funnits bara i de lagkunnigas huvuden, muntligt spridd.
– 1219 besökte Snorre Sturlasson lagman Eskil. Kanske inspirerade han den västgötske lagmannen att se till att skriva ner lagen. Snorre låg före, hade bland annat skrivit ner isländska sagor, spekulerar Sven-Olof Ask.
Inget exemplar av den första upplagan från 1220 finns kvar. Fragment av en senare version finns. Men när det gäller helhet är det detta enda exemplar från 1290 som finns. Forskare tror att det funnit totalt runt 30 exemplar för att täcka behovet vid tingsverksamheten i det område som omfattades av lagen.
I den inbundna bok som finns i Skara ingår förutom själva lagtexten en del annat medeltida material. Bland annat finns material som prästen Lars i Vedum, den så kallade Vidhemsprästen, tecknat ner om sin församling på randen till Sjuhärad.
Sjuhärad finns med på en kant till. En teori är att detta exemplar av Västgötalagen funnits på Torpa stenhus innan boksamlaren Hogenskild Bielke kom över det. När han avrättats 1605 togs boken till vara och hamnade i statligt förvar. Normalt håller boken till på Kungliga Biblioteket.
På utställningen kan man även lyssna till lagen på fornsvenska, så som forskare idag tror att svenska lät på 1200-talet.
I klimatlåda vid sidan av lagboken finns ytterligare ett märkligt verk att se, det praktfulla Skaramissalet, inköpt inför Skara domkyrkas invigning 1150. Men det är på latin och tävlar därför i annan klass i åldersligan.
På lördag inviger landshövding Lars Bäckström utställningen i Skara. Sedan är den öppen utom söndagar i tre månader. I Skara hoppas man bland annat att locka vårens transkådare till avstickare till biblioteket.
Senast lagen visades i hembygden var vid Läcköutställning 1979.
Med utställningen manifesteras också att Föreningen för Västgötalitteratur ger ut lagen på nytt den 9 april, i faksimil, vetenskapligt kommenterad och översatt till modern svenska.
Ingemar Brink
ingemar.brink@bt.se
Telefon: 033-700 07 42
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Maria Hjulström
maria.hjulstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 92
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
