Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Blerina Hasi, Egzona Peci, Sara Mohammed Ali, Tangle Nguyen, Albinot Rexhepi och Bunjamin Asllani har alla tagit chansen att läsa upp behörigheten till nationellt program på Tullengymnasiet.
Borås 2008-12-29 | Uppdaterad 2008-12-29
Trots att de gått hela sin skoltid i Sverige har de inte klarat grundskolan.
– Jag tror att det beror på grupptrycket, jag skolkade med mina kompisar, säger Sara Mohammad Ali.
Statistiken visar att det är betydligt vanligare att elever med utländsk bakgrund inte klarar behörighetskraven till gymnasiet. Men ju längre man varit i Sverige, desto mindre betydelse ska den etniska bakgrunden ha.
På Tullengymnasiet får eleverna chansen att läsa upp de betyg de missade i grundskolan.
– Det var här jag förstod vad engelska var, säger Johnny Hong.
Han är själv född i Sverige, av kinesiska föräldrar, och gick på Engelbrektskolan. Problem med läraren i kombination med att hans föräldrar inte hade möjlighet att hjälpa honom med just engelska gjorde att han missade möjligheten att fortsätta på gymnasiet, trots att han hade betyg över medel i övriga ämnen.
– Skolan borde ha varnat tidigare.
Men Sara Mohammad Ali menar att på Särla var det inte skolans fel, snarare var det grupptrycket som spelade in.
– Jag var alltid i skolan, men inte på lektionerna.
Blerina Hasi är också född i Sverige, men gick på Bodaskolan.
– Jag skolkade också.
Skolorna accepterade att de bara satt där.
– Någon lärare frågade om vi inte hade lektion, men då sa vi att vi hade blivit utslängda.
– De lät oss vara, de orkade väl inte. De kunde ha pressat oss mer.
– Lärarna tappar intresset för elever som skolkar.
På Särlaskolan kallades föräldrarna till möten varannan vecka och så småningom resulterade det studier i en mindre grupp som gav vissa resultat.
Bland de sju elever vi möter är de flesta födda här, en flicka kom som bebis och en kille började som sjuåring i förberedelseklass.
– Engelskan var svår för mig.
– Och jag blev skoltrött, säger Bunjamin Asllani.
Eleverna har läst modersmål, men de fick inget stöd där som hjälpte dem med exempelvis språket i matteproblem.
– Min lärare försökte med det, men jag är sämre på arabiska än på svenska, säger Sara Mohammad Ali.
Eleverna hade också önskat att skolan hade reagerat tidigare på skolk.
– Börjar man komma efter är det svårt att komma ifatt. Och då skiter man i det och skolkar ännu mer.
– Många av oss talar inte svenska hemma, och talar du svenska bara när du är i skolan blir det svårare att hänga med, menar Albinot Rexhepi.
Anne Bengtsson
anne.bengtsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 53
håller med att lärarna inte borde tappa intresset för elever som skolkar vad är en lärare till för? jo för att lära ut och hjälpa ungdommar med skolan ;)
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Maria Hjulström
maria.hjulstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 92
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
