Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Jim Drakstål, Elisa Omer, Josef Omer och Esther Rasmussen samlas runt surfplattan.
Borås 2012-02-19 | Uppdaterad 2012-02-19
Jodå, den gamla pärlplattan finns kvar. Men nu kommer surfplattan allt mer. BT besökte en förskola där man använder tekniken.
Förskolläraren Christine Löthman ser möjligheterna i den nya tekniken.
Surfplattan
En surfplatta, även kallad pekplatta, är en bärbar handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna.
Man kan ladda ner olika applikationer.
Man kan surfa på internet, spela en massa spel, kolla kartor och läsa böcker.
Surfplattan blev vald till årets julklapp 2010 av Handelns utredningsinstitut.
Apples Ipad och Samsungs Galaxy är exempel på surfplattor.
En läsplatta är en platta till vilken man kan föra över eller ladda in e-böcker.
Läsplattorna använder sig av tekniken e-ink. Det gör att skärmen är grå, inte upplyst, och detta ska ge en behaglig och vilsam läsning.
Källa: Wikipedia
Södergården på Trandared i Borås. På avdelning sex finns det 24 barn. Några av dem sitter lugnt och stilla på golvet och leker affär. De handlar nallar, hårtorkar, frukt och ficklampor.
De betalar och packar ner sakerna i en väska. Men här finns inga saker, inga riktiga hårtorkar eller pengar. I mitten ligger en surfplatta.
– Som komplement är den bra, säger Christine Löthman, pedagog.
Hon gillar teknik. Hon ser möjligheterna.
Nyligen kritiserade utbildningsminister Jan Björklund Sollentuna kommuns nya pappersfria undervisning.
I tre av kommunens skolor har eleverna fått en läsplatta och i sexårsverksamheten sker all läs- och skrivundervisning på den i stället för med papper och penna.
– Jag har inga invändningar mot att man använder datorer tidigt. Men om man tänker ersätta böckerna fullt ut med digitala hjälpmedel, då är man fel ute, säger Björklund till Dagens Nyheter.
Vilka fördelar finns det då med surfplattan i förskolan? Christine Löthman räknar upp många. Kan faktiskt inte komma på en enda nackdel.
Hon har använt den i förskolan sedan i november.
– Den är lätt att förstå, om man jämför med en vanlig dator. Det finns många bra, pedagogiska program. Man kan spela in ljud med den, man kan filma.
Vinsten rent pedagogiskt?
– Man kan naturligtvis göra det mesta utan en surfplatta. Men jag tycker till exempel att det kan vara enformigt att sitta och spela sällskapsspel med små barn. Men med plattan är det roligare, både för mig och för barnen. Surfplattan ersätter inte vanliga spel, den ersätter inte de vanliga musikinstrumenten. Barnen kommer att fortsätta använda kritor och pennor. Den tar inte bort någonting. Men som komplement är den otroligt bra.
De lär sig att sortera, de lär sig räkna, de lär sig vems tur det är, de lär sig samarbete, språk, matematik.
– Och barn gillar djur. De kan peka på en ko på plattan, då får vi ett läte. Och sedan kanske vi sjunger en sång om en ko.
Gammalt, beprövat möter nytt och obeprövat.
Christine Löthman ska från den 1 mars jobba i en grupp inom Borås stad som ska lyfta fram IT-frågorna, bland annat i förskolorna. (Det kallas IKT – informations- och kommunikationsteknik).
Men i nuläget finns det ingen budget för att plötsligt köpa in en massa surfplattor.
Gruppen och satsningen har relativt nyss kommit igång. Men målet är att höja kunskapsnivån hos både de vuxna och hos barnen.
Det finns inte heller en central styrning av inköp. Utvecklingsenheten i Borås stad har inte minsta hum om hur många plattor som finns ute på skolorna.
– Men vi ligger ganska långt efter i utvecklingen när det gäller IKT.
Däremot förutspås en ”explosion” inom den närmaste tiden. Tekniken kommer att slå igenom stort.
Du är ju teknikintresserad, men du har säkert många kolleger som kanske är skeptiska, som är teknikrädda?
– Det skiljer barn och vuxna åt. Tar du fram en surfplatta till barnen så samlas de, wow, något nytt och spännande. De vill pröva och känna. Vuxna är inte lika nyfikna. Men jag tror att de har lättare att ta till sig en platta än om jag ska visa något på datorn. Den här är enkel. Här finns inga ”fel knappar” att rycka på. Inget läskigt kan hända.
Plattan är inte uppkopplad när hon använder den på förskolan. Barnen kan inte hamna ute på nätet eller komma åt hennes nätverk.
Hon plockar fram den varje dag lite då och då, men på avdelningen har de talat med barnen om att de också ska leka som vanligt, springa och hoppa, sy och klippa och klistra.
– Att spela på plattan är också en lek, men man ska inte använda den hela tiden.
Hon har arbetat som pedagog i elva år. I början av 2000-talet fanns inte surfplattorna. Så pass nytt är det hela.
Det är egentligen först de senaste två åren som intresset kring dem har växt.
Och hon har anammat den. Och barnen också, tycks det.
Plötsligt förvandlas affären till en hårsalong.
Krister Persson
krister.persson@bt.se
Telefon: 033-700 07 39
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Anne Engström
anne.engstrom@bt.se
Telefon: 033-20 60 51
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
