Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
lördag 26 maj 2012
Borås 2012-02-13 | Uppdaterad 2012-02-13
Det är lätt att bli förvirrad som högskolestudent i dag. Faktum: Bästa ekonomiska situationen sedan 90-talet. Faktum: Utbildningen blir dyrare och dyrare.
Högskolestudenter är ett prövat släkte som inte ställer särskilt höga krav. Där finns kanske förklaringen till att studenternas ekonomi var eftersatt under lång tid, framförallt under 2000-talets tidigare hälft. Enligt Institutet för privatekonomi på Swedbank täckte inte bidrag och lån de nödvändiga utgifterna för högskolestudenter mellan 2001 och 2006, trots eventuellt bostadsbidrag. Det var alltså en förlustaffär att studera på högskolan. Jag har egna erfarenheter från den här tiden. Som nybliven högskolestudent 2004 var det många gånger svårt att få ihop ekonomin. Effekten? Man blir duktig på kreativa lösningar. Som att klämma in sig tillsammans med en kompis i en enrumslägenhet exempelvis. Som att leva upp till studentmyten om nudlar varje dag. Tufft, absolut. Men det härdar. När man tar sin examen är man inte bara en hejare på metodik, hermeneutik och positivism. Man är också en hugad privatekonom av rang. Det kommer liksom automatiskt mellan tentaångest och uppsatsstress.
Det protesterades rätt högljutt då om studiemedlets påvra omfattning. De senaste åren har politikerna lyssnat. Det faktum att studiemedlen höjts tre år i rad har inneburit en betydande förbättring för den som studerar på högskola eller universitet i dag. För att återvända till analysen från Institutet för privatekonomi uppskattar man att studenten i dag, efter nödvändiga utgifter har ungefär 700 kronor kvar. Sådant stort ekonomiskt utrymme har studenterna inte haft sedan 90-talet. En annan oro som värkt i studenterna genom åren har varit risken att tjäna för mycket pengar. Att bli återbetalningsskyldig till stora stygga CSN var vår värsta mardröm jämte höjda kaffepriser i kafeterian. Under några års tid har fribeloppet, alltså det man tillåts tjäna innan studiebidraget påverkas, höjts avsevärt. Vid årsskiftet kom senaste höjningen, från 68?480 kronor till 70?400 kronor per termin. En välkommen förbättring och nödvändig utveckling när studenterna möter en allt tuffare arbetsmarknad. Att tvingas säga nej till jobb under studietiden för att inte riskera bidraget är både ohållbart och absurt.
Men studenternas ökade ekonomiska svängrum kommer inte utan brasklapp. Framförallt är det beloppet man lånar som stigit och gett mer pengar i plånboken. Det är alltså inte en gåva utan förbehåll från politikerna. Påföljden är att det blivit dyrare att skaffa sig en utbildning. Enligt Institutet för privatekonomi har en fyraårig utbildning blivit hela 34000 kronor dyrare bara sedan 2009. Det har till viss del devalverat utbildningens värde eftersom det blir ännu mer pengar som skall betalas tillbaka. Det är en oroväckande utveckling.
För man vill inte fortsätta att leva på nudlar även efter sin examen?
Victor Petersson
victor.petersson@bt.se
Telefon: 033-700 07 75
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Anne Engström
anne.engstrom@bt.se
Telefon: 033-20 60 51
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
