Borås 2008-09-27 | Uppdaterad 2008-09-27
Höstmarknad. Tid för fynd. Och försäljningsknep. – Målet är att varje kund ska lämna med en påse i handen.
Även BT-reportrar ska det visa sig...
– Vad säger flickorna?
Frågan ekar över torget.
Marie-Louise Lundqvist överraskar två damer som verkar intresserade av teflonbakplåtspapper.
Några ord senare och affären är avklarad.
– Det gäller att vara artig. Sedan krävs det att du har talets gåva, berättar hon.
Hon har sålt hushållsartiklar på marknader sedan 1993 och vet hur man snärjer en kund. Tanken är att hon ska undervisa mig i knallekunskap.
Hur man blir en bra försäljare.
Men dagen har inte börjat bra.
Storsäljaren har hon glömt hemma.
– Mina mirakeltrasor ligger kvar på lagret. Det var inte bra, men jag tar med mig dem i morgon istället. Däremot har jag andra storsäljare. Mina spislock säljer nästan sig själva, säger hon och får syn på en potentiell kund.
– Känner damen till den här?
Lundqvist demonstrerar en grönsaksskärare men köpet uteblir. Kvinnan i fråga äger redan en likadan.
– Låna ut den till gubben så att den går sönder. Sedan köper du en ny av mig nästa år, säger hon och skrattar.
Jargongen är välkänd.
Det är okej att vara burdus och rättfram.
– Kom inte och smitta oss, får en förkyld kund höra.
– Hoppas du har pengar till en fika fortfarande, säger hon till en annan.
En besökare som tvekar får genast höra det.
– Jag vet inte heller vad du ska köpa.
Marie-Louise bombarderar besökarna med kvickheter och argument för att köpa.
– Engelska, spanska, tyska, franska? Jag kan sälja på alla språk. Det gäller bara att våga prata, säger hon och avbryter:
– Fönsterdukar mina damer!
Försäljningen lyckas.
Hon återvänder till spislocken.
– De är faktiskt väldigt fina. Har du inte sett dem?
Undertecknad bjuds på en demonstration.
Lundqvist jobbar hårt. Ungefär 180-220 marknadsdagar varje år. På torget i Borås brukar det vara trögare än vanligt.
Svåra boråsare
Hon förklarar:
– Boråsarna är absolut svårast att sälja till. Jag tror att det beror på Knalleland. Allting är redan så billigt.
Men känner man till försäljningsknepen går det vägen.
– Vi kanske höjer priset i morgon. Passa på nu, säger hon flera gånger – med lyckat resultat.
Jag känner mig fullärd.
Skulle kunna ställa mig och sälja både fönsterputs och ugnsvantar utan problem.
Men Marie-Louise är inte nöjd.
Det var ju det där med spislocken.
Priset är överkomligt.
Argumenten biter.
Kort därefter är jag fyra spislock rikare.
– Alla ska lämna med en påse, påminner hon med ett leende.
Man måste kunna prata månsing om man är knalle, annars är man bara en "vanlig" försäljare.