Fyra personer har gripits, misstänkta för rånförsöket med kniv mot en kvinna i närheten av Coop på Hulta i dag.

Det var vid 13.43 som polisen fick larmet om händelsen. En kvinna hade blivit hotad av flera unga män och en av dem ska ha haft kniv. Syftet ska ha varit att råna kvinnan men hon ropade på hjälp och lyckades på det viset skrämma bort männen. De försvann i riktning mot Rosendalsgatan.

Kvinnan klarade sig utan fysiska skador och männen fick inte med sig något från henne.

Cirka en halvtimme senare greps fyra män i närheten, misstänkta för dådet. De ska förhöras under eftermiddagen.

Polisen betecknar händelsen som försök till rån.

En man kom in på en restaurang i centrala Borås sent i går kväll och sa att han hade blivit misshandlad.

Händelsen inträffade vid 23-tiden på Österlånggatan. Mannen uppgav att det var ett ungdomsgäng som hade attackerat honom och att han inte vågade lämna restaurangen.

Polisen kallades till platsen och körde mannen till Borås lasarett efter att man hade tagit upp en anmälan om misshandel.

Ingen person har gripits.

För fyra år sedan var den politiska löfteskatalogen över nya vägar och järnvägar tjock och plånboken tunn.

Idag planeras infrastrukturprojekt för mångmiljardbelopp som aldrig tidigare. Men kommunerna, redan hårt tyngda för att klara skolan och äldrevården, får betala allt mer för den statliga infrastrukturen.

Var finns pengarna?” frågade BT retoriskt i en granskning strax innan valet 2006 av vad partierna sa och gjorde beträffande den eftersatta västsvenska infrastrukturen.
Götalandsbanan, ny älvtunnel i Göteborg och cityjärnvägen Västlänken lyste med sin frånvaro i den gällande utbyggnadsplanen och för Riksväg 40 gällde ännu ett tvärstopp för utbyggnaden, denna gång i Rångedala.
Fyra år senare finns finansiering framme för hela planeringsperioden 2010-2021. Enbart i Västsverige handlar det om objekt för 61 miljarder kronor. För den totala utbyggnaden av vägar och järnvägar samt drift och underhåll fördelas osannolika 497 miljarder över Svea rike.
Var pengarna fanns? Hos kommunerna, lyder ena halvan av svaret. Hos bilisterna den andra.
65 miljarder kronor av de 497 har skakats fram i så kallad medfinansiering. Det allra mesta av detta belopp ska inkomma från de trängselavgifter som införts, och ska införas, i Stockholm respektive Göteborg. Men landets kommuner ska också bidra med i storleksordningen 24 miljarder kronor under 12-årsperioden.
Kommuner som saknar överskott får ta pengarna direkt från de driftmedel som även ska bekosta skola och äldreomsorg, vilket skapat debatt.
Regeringen tog bland annat därför fram en särskild lag som gör det möjligt för kommunerna att lämna bidrag och periodisera utbetalningen under en 25-årsperiod för att minska belastningen. Den började gälla den 1 januari i år.
– Medfinansiering var inget nytt. Det nya är att den här regeringen systematiserat metoden, säger Gunilla Glasare, chef för Sveriges Kommuners och Landstings avdelning för samhällsbyggnad.
– Två miljarder i medfinansiering per år ska ses i relation till vad kommunerna investerar årligen, cirka 25 miljarder. Det är inte en så liten andel. Och jämfört med de årliga investeringarna på 6-7 miljarder i gator, vägar och parker är det riktigt mycket.
Enligt Glasare ser SKL en fara i att kommuner hamnar i en utpressningssituation. Att kommuner helt enkelt köper statliga pengar för att få en utveckling på orten. SKL:s styrelse, med borgerlig majoritet, uttryckte sig helt nyligen kritiskt i ett så kallat positionspapper om metoden.
”Beslut om ny infrastruktur får inte baseras på vilken kommun, landsting eller region som har den största betalningsförmågan” heter det bland annat.
Enligt grundtanken ska kommunerna få tillbaka sina pengar när mark vid stationsområden och liknande kan säljas till kommersiella intressen. Men Glasare konstaterar att det knappast lär bli så överallt.
Lyssnar man bland annat till inframinister Åsa Torstensson (C) har systemet kommit för att stanna. ”Genom medfinansieringen kan vi vara säkra på att prioriteringarna blir de rätta, det är på regional nivå som man vet bäst” har hon sagt.
Det rödgröna blocket har markerat avstånd mot det ökade kommunala engagemanget och säger att man ”successivt ska återgå till principen att staten tar det övergripande finansiella ansvaret.”
Detta har dock inte hindrat de rödgröna att i sitt eget förslag helt utgå från den medfinansiering som förhandlats fram mellan alliansregeringen och kommunerna.
En eventuell ny höghastighetsjärnväg, som förutom Götalandsbanan inkluderar den sydliga länken Jönköping-Malmö skulle kräva en enorm medfinansiering på 62 miljarder kronor, det mesta i form av banavgifter.
19 miljarder skulle hamna hos kommunerna och regionerna längs bansträckningen, allt enligt snabbtågsutredaren Gunnar Malm.
Frågan lär fortsätta att skava hos mången kommunalkamrer...

Bara för de båda riksvägarna 27:an och 42:an lägger man ut omkring en kvarts miljard kronor.

Av alla Västsveriges aktuella vägprojekt finns inget med högre nettonuvärdeskvot (= samhällsekonomisk lönsamhet) än förbifarten mellan Kråkered och Viared. Ändå skulle objektet inte ha kommit med i den regionala utbyggnadsplanen före år 2021 om inte staden plockat upp stora portmonnän.
De kritiker som hävdar att medfinansiering ökar riskerna för att kommunal betalningsförmåga, inte vägars och järnvägars nytta, kan bli avgörande för om ett bygge blir av, torde kunna få vatten på sin kvarn av detta.

Skattebetalarna i Borås ställer upp med 25 procent av investeringskostnaden, 94 miljoner av totalt 400 miljoner. Utgiften kommer att skapa direkta intäkter i form av industritomter, som man ändå behövt dra fram kommunal väg till. Men för att få byggstart redan år 2012 istället för 2017 krävdes mer än så.
Hela projektkostnaden ska förskotteras med lån som Borås stad tar upp. Räntekostnaden, som idag inte kan beräknas, ska man bjuda på enligt avtalet.
För nya 42:an utanför Sjöbo betalar kommunen hela arbetet, 145 miljoner kronor, varav 118 utgör den egentliga statliga kostnaden. Den här vägen låg bortom all statlig planering, men kommer nu ändå att börja byggas i höst.

Borås stads ekonomichef Christer Johansson konstaterar att medfinansieringen tack vare kommunens starka ekonomi gått att lösa på ett smidigt sätt, direkt ur sitt överskott som fonderats för ändamålet.
– Det kan bara rika kommuner göra. Villkoret för att gå in i någon annans budget är naturligtvis att projekten är viktiga för stadens utveckling. Fast självklart vore det bättre att inte behöva betala.

Skattesänkningar – Ej genomfört

Målet: Strävan skall vara att kunna sänka skatten.

Detta har hänt: Frågan har diskuterats i samband med budgetförhandlingar, åtminstone de som hanns med före den ekonomiska krisen, men ingenting har hänt. Sexpartimajoriteten har varit splittrad när det gäller frågan. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna är de partier som mest drivit på för skattesänkningar. Inför förra valet ville Kristdemokraterna sänka skatten med en hel krona.

Trafikmiljön – Ej genomfört

Målet: Trafikmiljön i Borås skall förbättras och genomfartstrafiken minska.

Detta har hänt: Trafiken på både Kungsleden och Allégatan fortsätter att öka, liksom på riksväg 40. Mätningar visar att luften i Borås klarar miljökvalitetsnormerna men är ändå sämst i länet efter Göteborg. Avgaserna från biltrafiken är problemet. Koldioxidutsläppen ökar. Sett till de centralaste delarna har dock biltrafiken stängts av vid Sandwalls plats, liksom på delar av Torggatan och Österlånggatan.

Förskolan – Ej genomfört

Målet: Grupperna inom förskola och skola ska minskas

Detta har hänt: Jämfört med början av 2000-talet har barntätheten per anställd ökat uppemot 25–30 procent i Borås. Ökningen ser olika ut i kommundelarna. De senaste åren har personaltätheten legat på ungefär samma nivå. Under våren har antalet lärare per hundra elever grundskolan stigit med 0,28 lärare efter att Vägvalet agerat tillsammans med oppositionen. Dock hade verksamheten på flera håll skurits ner året innan.

Miljömålen – Ej genomfört

Målet: Borås stad ska vara pådrivande i miljöarbete

Detta har hänt: Miljöarbetet går långsamt. Även om en hel del blivit bättre når inte kommunen de mål som satts upp för miljöarbetet. Förra året var bara 2,44 procent av de livsmedel som upphandlades ekologiska. Målet var 25 procent. Fortfarande görs alltför många bilresor med privata bilar som inte är miljöbilar liksom alltför många flygresor. Inte heller nås målet att hälften av alla skolor och förskolor skall ha Grön flagg.

Bostadssegregeringen – Ej genomfört

Målet: Bostadssegregeringen skall minska

Detta har hänt: Alla är överens om att det finns en bostadssegregering i Borås. Men det har under mandatperioden varit tämligen tyst om vad man skall göra åt detta. Nya lägenheter har främst byggts i centrum. För åtta år sedan togs beslut om att delar av Hässleholmen skulle säljas för att höja områdets status. Till detta har politikerna ännu inte tagit ställning.

Ekonomin – Genomfört

Målet: Kommunen skall ha fortsatt god ekonomi utan skuldbörda.

Detta har hänt: Den ekonomiska krisen har klarats med jämförelsevis små uppoffringar. Överskottsmålet har uppnåtts under flera år. Pengar har avsatts till vägbyggen, till en så kallad stabiliseringsfond samt till pensionsskulden. Under mandatperioden har omkring 400 miljoner kronor avsatts till pensionsskulden. I stabiliseringsfonden avsätts 80 miljoner för 2011.

Valfriheten – Genomfört

Målet: Utökad möjlighet att välja mellan kommunala och fristående skolor.

Detta har hänt: Ett stort antal nya friskolor har öppnat de senaste åren och fler är på väg in i Borås, bland annat Internationella engelska skolan som startar i höst. Just nu finns fyra fristående grundskolor och tio fristående gymnasieskolor. Valfriheten inom barnomsorgen har också ökat genom att vårdnadsbidraget och privata dagmammor med kommunala bidrag har införts.

Infrastruktur - Genomfört

Målet: Riksväg 27 och Götalandsbanan skall prioriteras. Förbifart Sjöbo skall lösas.

Detta har hänt: Borås har tagit ett beslut om att medfinansiera riksväg 27 och 94 miljoner kronor avsattes av 2009 års resultat för att påskynda vägen. En korridor har avsatts för nya Götalandsbanan och kommunen har satsat pengar för att få i gång förbifart Sjöbo. Arbetet har försenats på grund av överklagan och nästa vår beräknas arbetet med den nya vägen komma i gång.

Alidebergsbadet, Ramnavallen, Ungdomens hus - Genomfört

Målet: Nytt Alidebergsbad, kulturidrottspark vid Ramnavallen och Ungdomens hus i centrum.

Detta har hänt: I våras invigdes den nya simarenan vid Alideberg. Nyligen togs första spadtaget till den nya kulturidrottsplatsen på Ramnavallen med ny klubbstuga och konstgräs. Invigningen är beräknad till april 2011.
Ungdomens hus har diskuterats under hela mandatperioden och knappt tre veckor före valet tog kommunstyrelsen beslut om att gå vidare med ett förslag om lokaler i centrum.

Ohälsotalet - Genomfört

Målet: Sjukskrivningarna skall fortsätta att minska.

Detta har hänt: Sedan 2007 har sjukfrånvaron successivt minskat i kommunen. 2009 var sjukfrånvaron 5,4 procent vilket är bättre än målet, 6 procent. De långvariga sjukfallen över 60 dagar har minskat till 814 fall, det är också bättre än målet 965 sjukfall. Orsaken tros vara mer aktiv rehabilitering och striktare tillämpning av försäkringsreglerna.

– Man hinner inte med alla barn, säger Anna-Karin Davidsson, förskollärare på Björkgården i Sjömarken.

Barnen på avdelning Rönnbäret trängs i hallen när de går in för att äta lunch. Det är 21 barn mellan 2,5 och 5,5 år på 2,89 pedagoger.
– Personalen har det tufft och för barnens del innebär det att det inte alltid finns ett knä när man är ledsen, säger rektor Elisabeth Sehlman Bäckström.

När hon själv arbetade på Björkgården som pedagog på 90-talet var det 16 barn på 2,75 årsarbetare på motsvarande avdelning.
– Dessutom är barnen allt längre tid på förskolan idag. Vi har många barn på förskolorna i området som har över 50 timmars närvarotid i veckan.

Till detta kommer också ett allt större krav på dokumentation när det gäller barnen, exempelvis utvecklingssamtal och portfolio.
Elisabeth Sehlman Bäckström är skeptisk till nya politikerlöften om minskade grupper.
– Samtidigt är vi luttrade. Jag vet att vi får en pott med pengar och den måste vi förhålla oss till.

Hon vill dock lyfta fram sin personal.
– De gör ett fantastiskt jobb trots förutsättningarna. Men det optimala hade varit syskonavdelningar på 15–16 barn och småbarnsavdelningar på 10–12 barn, säger hon.

Jämfört med början av 2000-talet har barntätheten ökat med 25–30 procent i Sandhults kommundel. Joakim Cannerfors är verksamhetschef för skola och förskola i Sandhult och har de senaste åren arbetat med att följa utvecklingen när det gäller barntäthet på förskolor i hela Borås.
Han framhåller att barntätheten generellt har ökat på förskolorna i Borås även om ökningen är något högre i Sandhults kommundel.
– I våra kvalitetsredovisningar framgår det att barntätheten är för stor för att personalen fullt ut ska klara läroplanens pedagogiska intentioner, säger Joakim Cannerfors.

Enkäter i kommundelen visar också på en oro hos föräldrar. De menar att barngruppernas storlek omöjliggör för personalen att kunna ha bra uppsikt och kontroll över alla barn.

Sexpartimajoriteten enades 2006 om att minska grupperna inom förskolan. Varför har ni misslyckats med detta?
– Vi kom överens politiskt om att vi skulle minska barngrupperna och ta fram riktlinjer för detta. Det måste jag bara medge att det har vi inte lyckats med. Jag är väldigt tydlig med att säga, att nästa gång, om vi nu kommer i majoritet, ska vi skriva in ett datum för när detta ska vara klart.

Skatten i Borås har inte sänkts trots att ni kom överens om att sträva efter detta. Varför?
– Vi har inte fått någon majoritet inom majoriteten för skattesänkningar. Sedan kom finanskrisen med minskade skatteintäkter och då fanns det definitivt inget underlag för att diskutera sänkta skatter.

Vad är du mest nöjd med under den gångna mandatperioden?
– Det är valfrihetsfrågorna. Vi har fått valfrihet inom barnomsorgen genom vårdnadsbidraget och valfrihet inom äldreomsorgen genom lagen om valfrihet.

Varför har ni inte lyckats lösa problemen med trafikmiljön?
– Det är en bra fråga. Men vi har gjort det bättre kring Stora torget och gått med på att börja med riksväg 27.
– Problemet är att Borås ligger i en dalgång och att man måste passera centrum. Det är ett stort problem som vi inte kommer att kunna lösa på många år. Vi är inte nöjda, vad vi kan hoppas på är mer parkeringshus så vi kan parkera och gå inne i centrum.

I ert program står att bostadsplaneringen skall inriktas på att bostadssegregeringen skall minska. Varför har inget hänt?
– Det beror på att det inte byggts så många bostäder på senaste tiden. Vi hade hoppats kunna sälja vissa delar av Hässleholmen men det har vi inte lyckats att få enighet kring. Ett långsiktigt mål är att nya bostadsområden skall ha en blandning av bostadsrätter, äganderätter och hyresrätter.

Vad är du mest nöjd med under den gångna mandatperioden?
– Valfriheten i hemtjänsten, att Borås sticker ut på kulturområdet och idrottssatsningar, som nya simarenan.

Vad anser du är majoritetens största misslyckande under den gångna mandatperioden?
– Skolan. Vi har fortfarande väldigt många elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet.
– Totalt sett under de här tolv åren har det handlat om ungefär 2 000 elever. Det är minst sagt talande att denna fråga inte ens finns med i deras överenskommelse, det visar vilken brist på intresse man haft för skolresultaten.

Det finns en mycket bred majoritet i fullmäktige för minskade grupper på förskolan.
Även ni går till val på minskade grupper. Varför händer det inget?
– Vi har föreslagit detta i fullmäktige ett antal år men blivit nedröstade varje gång. I praktisk handling har borgarna inte gjort någonting för att minska förskolegrupperna.

Nämn något som du anser att majoriteten gjort bra under den senaste mandatperioden?
– Infrastruktursatsningar, exempelvis satsningen på förbifart Sjöbo, och som vi till slut också blev överens om riksväg 27.

Skatten har inte sänkts trots att ni kom överens om att sträva efter detta.
– Det beror på två saker, finanskrisen i slutet av mandatperioden och att inte alla partier varit eniga. Vi har haft ett resultat där det hade varit möjligt. Men i stället har vi valt att skapa stabilitet, hålla uppe investeringsvolymen och inte öka låneskulden.

Varför har ni misslyckats med att nå miljömålen?
– Vi har varit drivande i miljöarbetet och har gjort stora investeringar som avfallshanteringen. Det tydligaste tecknet på ambitionen är ackumulatortanken.
– Att vi inte nått målen beror på att vi inte haft ett riktigt bra system att lägga in i det dagliga arbetet. Jag är inte nöjd med att vi inte klarat målen.

Vad är du mest nöjd med under den gångna mandatperioden?
– Att vi i en av den moderna tidens skarpaste konjunkturnedgångar kan värna de allra flesta sektorerna från konsekvenser. Vi har visserligen minskat personal, men det har berott på demografiska orsaker.
– Vi har också bekräftat att Borås är kapabel att ta hand om utmaningar som Borås Arena, skulpturfestivalen, Borgstena allhall.

Borås Tidning har granskat överenskommelsen. Och valt att i dag lyfta fram fem av de viktigaste målen som genomförts och fem som inte genomförts.

Varför gör vi på detta viset?
Av praktiska skäl. Inga andra.

Många inslag i överenskommelsen är nämligen sådana att de är svåra att värdera, att bocka av. Det är många ”bör”, ”lyftas upp” och ett och annat ”ses över”.
Måttstocken blir därefter.

Visst, det är inget konst att kontrollera om ”Översyn av Borås stads miljömål skall ske” verkligen har skett. Men eftersom det i sammanhanget inte uttalas vad översynen ska leda till, är det också svårt att bedöma värdet av detta löfte.
Eller om det ens är ett löfte.

Den så kallade löftesforskningen visar att partierna i mycket hög utsträckning håller vad de lovar. Samtidigt som väljarna är av den bestämda uppfattningen att politiker gör precis tvärtom.
Är då detta att granska löften i själva verket ett nollsummespel? Kanske.
Det blir i alla fall inte lättare när sexpartimajoriteten formulerar sig så att man bildligt talat slår in vidöppna dörrar.
Vill man ha Götalandsbanan dragen genom Borås faller det sig ganska naturligt att ”En korridor för Götalandsbanan genom Borås måste reserveras”.

Frågan är om sexpartimajoriteten, eller fullmäktige som helhet, verkligen hade så mycket med den saken att göra. Som ambition är det lovvärt.
Men hur mäter man en fråga som kommunen endast till liten del själv äger att besluta om?

Annat är lättare att bedöma och bocka av med röd eller grön penna. Men vad väger tyngst – att lyckas eller misslyckas?
Frågan är förrädisk. Vad händer om partierna för att lyckas bara lovar sådant de vet att de kan hålla? Har man då verkat för sådant som var viktigt och väsentligt, eller bara för sådant som man vet skulle gå att lösa? Vittnar misslyckandets röda bockar bara om att man varit kraftlös, inte kunnat komma överens eller medvetet lovat mer än man avsett att hålla?
Hur ska man värdera det enskilda uppfyllda löftet mot det ouppfyllda?
Hur mycket väger en kraftfull ekonomi – trots finanskris och lågkonjunktur – mot fortsatt trängsel på dagis? Vad är Ramnavallens renovering, Alidebergsbadets förvandling och det goda hälsolägets rosiga kinder värda i förhållande till bristen på skattesänkningar, trångt i trafiken och missar i miljömålen?

Ytterst är det, granskning eller ej, en fråga för varje väljare att avgöra.

Det var i köket som branden bröt ut, med en kraftig rökutveckling som följd.
– Det hade börjat under diskbänken, säger Ingemar Svensson, stabschef vid räddningstjänsten.

Ingen var hemma i lägenheten och när räddningstjänsten kom till platsen lyckades man begränsa branden till köket.
– Det blev ganska mycket rök och väldigt sotigt. Köket blev både brand- och rökskadat och resten av lägenheten blev också rökskadad men det spred sig inte till någon annan lägenhet, säger ingemar Svensson.

Huset fick utrymmas under släckningsarbetet.

Enligt polisen började branden i en sophink och man betecknar det hela som allmänfarlig vårdslöshet.

Räddningstjänsten larmades till Ekarängsskolan vid 23-tiden på lördagskvällen.

Enligt inringaren rök det från en mindre träbyggnad vid skolan.

När räddningstjänsten kom fram till platsen hade elden inte tagit sig.

– Men de kände att det luktade bensin på platsen, så troligtvis har någon försökt sätta fyr på byggnaden, säger Ingemar Svensson på räddningstjänsten.

Vittnen ska tidigare ha sett ett ungdomsgäng springa från platsen.

I Knalleland samsas bostäder med handel och skolor. Det innebär att det blir trångt för trafik med stockningar som följd. Men att ta bort tåguppehållet, går inte Herrljunga med på.

”Herrljunga kommun anser att den lättillgänglighet som i dag finns till Knalleland med kollektivtrafik måste bibehållas”, menar planeringssekreterare Andreas Karlberg i kommunens remissvar.

Dessutom, när Ginas bygge är klart tillkommer ytterligare 60 platser utomhus.

110 p-platser i nya Brodalsgaraget, plus ytterligare 60 utomhus om något år. Det är, för att vara exakt, 14 p-platser fler jämfört med den gamla utomhusparkeringen som försvann.

I går invigdes det nya p-garaget under Gina Tricots nya huvudkontor och i dag öppnas det för alla som vill parkera.
– Vi har ett erbjudande första veckan då det kommer att vara helt gratis att parkera här, säger Borås Parkerings AB:s vd Lennart Johansson.

Sedan den stora utomhusparkeringen på Brodal försvann för drygt ett år sedan har det funnits ett sug efter p-platser i området. Borås Parkerings AB har fått ta emot många samtal från bilister som uttryck en tydlig önskan om fler p-platser med närheten till Borås centralstation och Borås Resecentrum.
– Naturligtvis gynnar detta resandet med tåg och buss. Nu får pendlarna åter någonstans att ställa bilen med närhet till buss och tåg, säger Lennart Johansson.

Trots att p-garaget är sprillans nytt blir det ingen chockhöjning av p-avgiften. En tia i timmen dagtid och två kronor i timmen nattetid. Maxtaxan per dygn stannar dock på 80 kronor. Det är samma taxa som för övriga centrala p-hus i Borås.

Gina Tricot kommer att har ett eget p-plan i marknivå för sina anställda.

Borås blir en allt mer segregerad stad. Vad vill ni göra åt det?
– Vi vill införa en bostadsförmedling och få med även privata hyresvärdar. Då kan bostäder förmedlas efter ett kösystem och folk sorteras inte bort på grund av sitt efternamn.

Ni är skarpt kritiska till friskolorna. Men vad kan du göra i kommunalpolitiken när det gäller den frågan?
– Vi får yttra oss till Skolinspektionen, där vill det till att man är skarp och tydlig. Jag skulle önska vi hade vetorätt, för vi ser hur friskolorna segregerar. I den uppgörelse om skolan vi gjort på nationell nivå ligger det att vi ska göra en utvärdering av vilka konsekvenser kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolorna fått.

Vill ni höja kommunalskatten i Borås?
– Om vi måste för att kunna säkra välfärden har vi en beredskap för det. Men vi kan i nuläget inte säga att vi ser något behov av skattehöjning, för vi har väldigt bra ekonomi i Borås.

Dina tre viktigaste frågor:
1) Skolan. Att vi kommer till rätta med segregationen i skolan.
2) Att vi får igång en arbetsmarknad för ungdomar.
3) Att återupprätta en socialtjänst värd namnet och ge ett samhälleligt stöd till dem som har det svårast.

Men köpslås gör det fortfarande.
– Alla partier säger att de är bäst, säger Ebba Nyrén i nionde klass.

Någon mjukstart är det inte tal om. När valförrättarna i förtidsröstarstugan slår upp dörrarna möts man av köbildning.
– Så här har det sett ut sedan vi började med förtidsröstningen i onsdags. Otroligt mycket folk. Vad som är extra roligt är att så många ungdomar kommer hit och röstar. Och då handlar det om många spontanröster. Många har inte ens med sitt röstkort men går förbi och tänker att det är lika bra att rösta. Väldigt glädjande, säger valförrättare Laila Johansson.

Samhällslärarna på stadens skolor verkar göra sitt för att få eleverna engagerade i valet. Vid alla partiers stugor flockas skolungdomar.
Vissa för att ställa frågor.
Andra för att plocka godis.

Ett grabbgäng frågar försynt om undertecknad vill ställa upp på en bild.
– Det är väl du? Jimmie Åkesson?

Sekunder senare är missförståndet uppklarat. Chocken kvarstår dock.
Niondeklassarna Ebba Nyrén, Cornelia Carlstein, Hanna Wahllöf, Agnes Andersson och Lynn Cafferky från Engelbrektskolan pressar politikerna på svar.
– Den tuffaste frågan vi ställer är hur framtiden skall se ut, säger Ebba.

Vanligaste politikerfrasen?
– ”Vi är bäst!”. Så har alla svarat när vi frågat varför vi skall rösta på just dem, säger Cornelia.

Och det gäller att läsa på. Lynn har kommit till en viktig insikt.
– Nästa gång är det vi som skall rösta. Det känns väldigt konstigt.

Vissa har åsikter om BT:s valbevakning. SPI:s Bo Göran Carlsson lämnar en handskriven lapp: ”Borås Tidning låtsas att 1400 väljare i SPI inte finns. Jag tycker inte att det är juste”.

Valtider är känsliga tider.
– Välkommen!

Morgan Hjalmarsson (FP) tar partiledare Jan Björklund i hand och snabbt har en ansenlig mängd nyfikna samlats runt utbildningsministern. Något försenad från besöket på Bäckängsgymnasiet.
– Äntligen på hemmaplan. Det är skönt för jag kan tala mitt egentliga tungomål här. Jag behöver inte fundera på dialekten, säger Björklund mellan handskakningar och autografskrivande.

Ännu en dag av röstfiske, tuffa frågor och utdelade partiballonger är över. Imorgon väntar en repris. Och det gäller hela vägen fram till valdagen.

Och var låg Ellos?

Fredrik Sandgren ger utsocknes studenter tips om landmärken i knallestaden.