Recensioner 2010-02-09 | Uppdaterad 2010-02-10
Det kommer alltid att finnas en del av mig som vill att Massive Attack skulle ha stannat i tiden kring Blue lines och Protection.
Men även jag förstår att man som musiker och konstnär hela tiden vill sätta sig själv på nya prov, hitta andra utmaningar än de man redan klarat av.
Robert del Naja och Grand Marshall tog steget ut i det stora okända med Mezzanine som följde efter de ovan nämnda storsuccéerna. De har byggt ljud hämtade från de allra mörkaste vrårna i sina sinnen, skruvat till beats och av det skapat suggestiva och ibland skräckfyllda bilder.
Heligo land är gruppens första album på sju år, och det är inte på något sätt mer tillgängligt än vare sig Mezzanine eller 100th window.
Det är däremot ett par klasser bättre. Låtarna håller ihop mer, melodislingorna är mer effektiva i kontrast till de mörka och ibland sönderhackade beatsen.
Dessutom innhåller albumet Splitting the atom och Girl I love, två spår där den gudabenådade falsetten från Kingston, Horace Andy, sprider sin glans.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721