Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Recensioner 2010-11-30 | Uppdaterad 2010-12-02
När Amy Winehouse totalbreakade med ”Back to black” 2006 gnuggade skivbolagsbossarna sina händer.
Titel: Endlessly
Artist/Grupp: Duffy
Skivbolag: Polydor/Universal
Kategori: pop
Betyg: * * *
”Yes, vi har skapat en ny våg”, lät det nog i korridorerna.
Lyckligtvis var denna våg inte urvattnat skval utan högkvalitativ soulpop med en modern edge. En rad blue eyed soul-damer följde med Adele, Candie Payne, Gabrielle Cilmi och framför allt Duffy i spetsen. Både kritiker och skivköpare talade i tungor om denna ”nya Dusty Springfield”. Den enorma hypen var delvis befogad. Duffys debut ”Rockferry” innehöll åtminstone en handfull starka och fylliga prov på retrofierad pop, skrivna tillsammans med forne Suede-gitarristen Bernard Butler.
Aimée Ann Duffy föddes 1984 i en liten kuststad i Wales med ett par stämband som kan ställa om från hest och smygande till rått och ruffigt på några sekunder. Uppföljaren till miljonsäljaren är en mer rakt popig historia. Det låter liksom mer Kylie Minogue än Petula Clark om man så vill. Inledande ”My boy” är strålande discopop men samtidigt med tydliga blickar åt Motown-erans tjejgrupper som The Supremes och Martha Reeves & The Vandellas.
Steget från 60-talsdivor till disco-primadonnor som inspiration känns egentligen helt naturligt. På nästa skiva kanske Duffy kommer ikapp sitt 80-tal. Det skulle vara coolt att höra henne sjunga lite mörkare pop med rötterna hos The Smiths, Echo & The Bunnymen och The Cure. Hennes röst är så pass formbar och tidlös att experimentet säkert skulle funka.
Det som bär tydligast spår från debuten är de nostalgidrypande tryckarna som titellåten och ”Breath away”. De går lite på tomgång och är för fega och väntade.
Då funkar upptempo-Duffy bäst. Mest gillar jag ”Well, well, well” som lyckas med kombinationen att låta som ett perfekt giftermål mellan C+C & Music factorys ”Gonna make you sweat (everybody dance now)” och nämnda Winehouse.
Vemodet som följer i nästa låt ”Don’t forsake me” doftar John Lennon-ballad och Otis Redding. Så här fortsätter det. Ett referensmaraton som trots allt inte känns påklistrat. Som att gräva i föräldrarnas vinylbackar och leka klipp-å-klistra-lekar. Ett smörgåsbord där det är kul att plocka små smakprov från pophistorien.
"Endlessly” bjuder upp till både tokdans och lugnare partier men är kanske inte det där gnistrande kapitlet som vi hade väntat på. Låtskrivandet är stabilt och Duffy låter oerhört självsäker. Men det är något som saknas mellan raderna för att beröra på ett djupare plan. Det kommer dock funka utmärkt för mellandagsfestandet i jul.
Fredrik Söderlund
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Anne Engström
anne.engstrom@bt.se
Telefon: 033-20 60 51
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
