En festival som lever på bredden

Ronny Thuresson är festivalgeneral och van vid att behöva försvara Sjuhäradsfestivalen.

I BT har nöjesredaktörer krönikerat och festivalpatruller har gjort tummen ner genom åren. Det här är fjärde gången festivalen arrangeras.

Vad säger du om kritiken?

– Det är kul att folk engagerar sig. Och oftast kommer kritiken från personer som aldrig varit på Sjuhäradsfestivalen. Och vi har aldrig gått ut med att vi är en rockfestival.

Nej, den är till för att folk ska mötas och växa, säger han. Festivalen är snarare ett verktyg för att nå det målet.

Tekniskt sett hade de kunnat arrangera en inomhusturnering i fotboll på Åhaga istället. Målet är att folk ska komma samman. Det är hela syftet, att folk ska mötas och växa tillsammans.

– Ju mer man ger ifrån sig, desto mer får man tillbaka. Man ska komma till festivalen med öppet sinne, nyfikenheten är A och O på Sjuhäradsfestivalen.

Men, ni ger ett spretigt intryck. Det är kuddkrig, workshops, kurragömma, öppen mick, musik, pärlplattepartyn.

– Det är vår balansgång. Bredden är vårt mål, så frågan är hur brett vågar vi ha det. Men visst, man behöver någon form av nyfikenhet för att ta sig in i programmet.

Men ärligt talat, hur många tuffa 15-åringar tycker det är kul att leka kurragömma?

– Vi har testat det. Men visst är det en tröskel att få folk att göra saker som man från början inte hade tänkt. Men de som provat tycker det är roligt. Och det hör till smörgåsbordet - plocka vad du vill. Alla kommer inte att delta i allt.

Men skrämmer det inte bort många? Det är lek och workshop och hög flumfaktor?

– Det är en lite högre tröskel att ta sig in i vår festival, än om vi bara hade haft en endagars festival med tre kända band.

I år har de räknat med 800 betalade besökare. Pensionärer kommer gratis in i år. Så kanske 1000 personer. 13-25 åringar med öppet sinnelag, där har ni målgruppen.

– Det är därför vi inte växer i rasande fart, heller. Men det är ett val vi har gjort.

Smärtgränsen?

– Under 500 får vi väl sätta oss ner och fundera.

Hade ni tjänat på att ha en mindre gräsplätt. Det kan kännas ödsligt när det är få personer framför scenen.

– Jo, men samtidigt säger många att de gillar picknick-stämningen, att det är mysigt. Men har man bilden av en festival som en trång camping och trångt framför scenen, då är det kanske ödsligt. Men hade vårt mål varit att ha så många besökare som möjligt, då skulle festivalen sett annorlunda ut.

Staben av frivilliga som hjälper till och organiserar består mest ungdomar. Det kan också innebära lite smått kaotiska situationer. Men att anordna är oerhört utvecklande för dem, säger Thuresson

Är festivalen mer till för funktionärerna och deras utveckling?

– Nej, den är till för både artisterna och besökarna - och för funktionärerna.

Hur länge kan ni behålla den höga tröskeln till er festival? Vill ni inte ha fler besökare? Vill ni inte ha 6000?

– Kommer det 6000 så säger jag, vad bra. Men vi är medvetna om att programmet inte säljer lika många biljetter, jämfört med om vi trycker ihop festivalen och kör några kända band. Och jag hoppas att det är därför vi får ekonomiskt stöd från regionen och kommunalförbundet och kommunen. Vi har bredden - vi uppfyller kriterierna: ett tvärsnitt av befolkningen, från flera kommuner, invandrare, tjejer och killar, unga, och så vidare.

Om det kommer 800 personer som betalar, hur ser ekonomin ut?

– Då får vi lite över och då går de pengarna in i föreningen September. Det här är ett helårsprojekt, vi anordnar andra aktiviteter under året också. Vi söker pengarna år från år. Får vi inte finansiering nästa år, utan måste stå mer på egna ben, då får vi fundera, hur gör vi i år?

Finns det inga krav från till exempel regionen, som pungar ut med 250 000 kronor, att det ska komma fler folk?

– Nej, så har det åtminstone inte varit tidigare år. Och så länge vi har andra finansiärer och uppfyller våra mål så?

I morgon kör festivalen igång.