Näringsliv

Valutakriser skakar om tillväxtekonomier

Ekonomi Artikeln publicerades
Indonesiska valutan rupiah har blivit allt billigare sedan lirakrisen i Turkiet och nu senast raset i Argentina fått investerare allt försiktigare. Arkivbild.
Foto: Tatan Syuflana
Indonesiska valutan rupiah har blivit allt billigare sedan lirakrisen i Turkiet och nu senast raset i Argentina fått investerare allt försiktigare. Arkivbild.

När tillväxtmarknadernas valutor rasar av rädsla för att lirakrisen sprider sig riskerar fler ekonomier att påverkas. Skulle situationen i Turkiet förvärras väntas även den svenska kronan att drabbas, enligt SEB.

Det är skakigt för tillväxtmarknaderna. Investerare ser i skuggan av Turkietkrisen och raset i Argentina allt oroligare på utvecklingen i länder som Indonesien och Sydafrika, vars valutor fallit kraftigt på senare tid.

Marken gungar särskilt för den indonesiska valutan rupiah som i dagarna sjunkit till den lägsta nivån på tjugo år gentemot dollarn. De röda siffrorna återfinns även i Sydafrikas rand som rasat med närmare 10 procent hittills under 2018.

Ledande index över tillväxtmarknaderna (MSCI EM) skvallrar också om investerarnas växande oro. Sedan i toppen i januari har det fallit med nästan 20 procent, för samma index över valutorna är tappet på drygt 5 procent.

Utvecklingen följer dock på en nedåtgående trend sedan december i fjol.

– Med stramare kredittillgång, lägre råvarupriser och en avmattad aktivitet i världsekonomin ska intresset för tillväxtmarknaderna falla och valutorna försvagas, säger SEB:s chefsstrateg Per Hammarlund.

Nedgången för valutorna beror dels på en starkare dollar, dels på att investerare säljer sitt innehav då rädslan för att rådande kriser sprider sig till fler länder. Skulle det ske riskerar det att innebära huvudvärk för tyngre ekonomier och dess banker som är exponerade mot dessa marknader. I fallet Indonesien har exempelvis Japans största långgivare nyligen gjort betydande investeringar i ett av landets finansiella institut.

Trots att turbulensen i Turkiet och Argentina förstärker tillväxtmarknadernas sättning är dessa två särfall och för små ekonomier för att på allvar skapa varaktiga kriser som smittar andra länder likt Asienkrisen i slutet på 90-talet, enligt Hammarlund.

Men om president Erdogan fortsätter på den inslagna vägen behöver landet sannolikt söka sig till IMF för stödlån framöver. Och det skulle kännas ända hit.

– Om inte Turkiet ändrar någon politik är det troligaste scenariot att landet går mot en betalningsbalanskris och att de måste söka sig till IMF till slut.

– Det är klart att det får spridningseffekter. Bland annat för den investerarvänliga svenska kronan som därmed också skulle känna av skakningarna.

Robin Salomonsson/TT