Tusentals klagomål mot Företagsopinion

På ytan ser det ut som en enkät om nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Massutskicken från Företagsopinion har nått tusentals småföretagare och många har fyllt i och returnerat. Men enligt det finstilta har de därmed åtagit sig att betala 6 400 kronor om året för att annonsera hos Företagsopinion under två års tid.

– De skickar ut enorma volymer, det finns inget annat företag som skickat ut så mycket blanketter och har dragit på sig så mycket klagomål på kort tid som just Företagsopinion. De är oerhört intensiva, säger Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer.

I Västra Götaland finns omkring 300 bolag registrerade på Företagsopinions hemsida. Enligt hemsidan ska företagen erbjuda exempelvis instegsjobb eller nystartsjobb.

Bland de lokala bolagen återfinns Speed Education AB, med säte i Borås. Men enligt Ann Nilsson, som är chief operating officer, COO, för rekrytering, bemanning och utbildning på Speed group, sysslar bolaget inte alls med den typen av verksamhet.

– Detta är helt nytt för mig. Vi får utforska var de har fått de här uppgifterna. Den delen av vårt bolag arbetar inte alls med de frågorna, säger Ann Nilsson till BT.

Enligt Per Geijer drivs bolaget Företagsopinion av svenskar som flyttat till Estland.

– Jag tycker att polisen borde agera här. Det är stora belopp som går över till Estland från svenska företagare varje år, säger han.

Vid polisens nationella bedrägericenter samordnas nu cirka 1 500 polisanmälningar mot Företagsopinion och en åklagare har utsetts för att leda utredningen.

I somras ändrades lagen för att effektivisera bekämpandet av bluffakturor. Den nya brottsrubriceringen grovt fordringsbedrägeri ger polis och åklagare nya möjligheter.

– Det är en helt annan spelplan som öppnar sig, säger Jan Olsson, tillförordnad chef för Nationellt bedrägericenter.

Han understryker att det är åklagaren som ska bedöma om den vässade lagstiftningen kan komma till användning mot just Företagsopinion, men konstaterar samtidigt att den är "oerhört stark".

De rättsprocesser om bluffakturor som drivits hittills har varit tungrodda eftersom det i varje sådant mål är ett så stort antal drabbade. Problemet för åklagarna har varit att de behövt bevisa hur varje mottagare drabbats och varför mottagaren valt att betala till bluffbolaget. Men att kalla tusentals drabbade till en rättegång är praktiskt omöjligt och därför har det varit svårt att få gärningsmännen fällda för samtliga fall.

Den nya brottsrubriceringen grovt fordringsbedrägeri fokuserar i stället på gärningsmannens agerande. Det är nu förbjudet att göra ett massutskick av en betalningsuppmaning, om syftet är att vilseleda för att tjäna pengar.

– Det behöver inte ens vara någon som har tagit emot något, utskicket behöver bara vara gjort för att fullbordan av brott ska ha skett, säger Jan Olsson.

TT har utan framgång sökt Företagsopinion för en kommentar.