Annons

Svenskarna sätter lägre julbudget

Handeln spår en ny rekordjul i högkonjunkturen. Men svenska hushåll, framför allt barnfamiljer, planerar att spendera mindre pengar.
– Det kan ha att göra med försiktigheten på bostadsmarknaden, säger konsumentvägledaren Maria Wiezell.
Sverige • Publicerad 23 november 2017
Svenska hushåll har för avsikt att spendera mindre pengar inför årets jul än tidigare år. Arkivbild.
Svenska hushåll har för avsikt att spendera mindre pengar inför årets jul än tidigare år. Arkivbild.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Julbelysningen har hängts upp i de flesta städer och butikerna skyltar för julruljans. Men svenska folket ser ut att ta ett steg tillbaka.

Hushållen budgeterar i snitt 5 050 kronor för årets jul – åtta procent mindre än förra året. Det visar en konsumtionsundersökning från Nordea.

Annons

"Det är klart uppseendeväckande att vi två år i rad skär ner på utgifterna till julen samtidigt som den svenska ekonomin går som tåget", säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, i ett pressmeddelande.

Konjunkturen ligger fortsatt högt och detaljhandeln, framför allt sällanköpsvaruhandeln, har ökat något i volym och värde under året. Dessutom spår HUI Research ännu en rekordjul för den svenska handeln, att det ska handlas för 78,5 miljarder kronor i december.

Men trots detta planerar svenskarna att hålla i slantarna. Barnfamiljerna, som är den grupp som lägger mest pengar på julen, ska spendera 18 procent mindre i år enligt undersökningen.

– Handeln gör prognoser utifrån vad de förväntar sig och hoppas. Det betyder inte att vi konsumenter gör som handeln vill, säger Maria Wiezell, konsumentvägledare vid Sveriges konsumenter.

”När vi är försiktiga där så köper vi inte lika mycket och det blir inte lika stor omsättning. Det blir inte lika mycket inredning vi köper, vi "flashar" inte upp våra hem.”

Hon förvånas inte över att folk är försiktiga med julbudgeten, samtidigt som många drar i bromsspaken på bostadsmarknaden.

– När vi är försiktiga där så köper vi inte lika mycket och det blir inte lika stor omsättning. Det blir inte lika mycket inredning vi köper, vi "flashar" inte upp våra hem, säger Wiezell.

– Om konsumtionen av boende saktar av så får det följdverkningar på all konsumtion. Konsumenter möts också av allt större budskap om miljö och hållbarhet, poängterar Maria Wiezell. Samtidigt blir det vanligare med delningstjänster.

Inför jul får hon som konsumentvägledare ändå få frågor – det är framför allt efteråt folk behöver svar, när budgeten inte hållit.

– Det är lätt att ryckas med i yran. Det är mörkt och kallt och det vi har att se fram emot är julpynt, skyltning, ljus som blinkar, säger hon.

– Och marknadsföringskampanjerna kan man tycka vad man vill om, men man påverkas av det på ett eller annat sätt, även om man stålsätter sig.

Martin Mederyd Hårdh/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons