Oväntat mjuk Riksbank sänker kronan
Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på rekordlåga minus 0,50 procent, trots att inflationen ligger på bankens mål på 2 procent.
Riksbanken skjuter samtidigt på nästa räntehöjning till slutet av året. Så sent som i februari räknade majoriteten i Riksbankens direktion med att den första räntehöjningen på över sju år skulle komma i juli eller september.
Kronan, som redan inför räntebeskedet var på den lägsta nivån mot euron sedan 2009, tappade några ören till efter beskedet och svenska marknadsräntor pressas nedåt.
– Det här var lite mjukare än väntat, säger Lina Fransson, räntestrateg på SEB, om Riksbankens beslut om att skjuta på nästa räntehöjning till slutet av året.
– Men Riksbanken pratar ju mjukt och agerar mjukt, så där får man väl ändå säga att de gör det de säger, tillägger hon.
Av räntebeskedet framgår att Riksbanken fortsätter att fokusera på den underliggande inflationen i stället för den så kallade KPIF-inflationen, som sedan i höstas formellt är den målvariabel som ska följas.
”Om Riksbanken fortsätter på den inslagna vägen riskerar direktionen hamna i en situation där man inte hinner få upp räntan innan svensk ekonomi faller tillbaka.”
Det som spökar för direktionens majoritet är snabbt stigande energipriser, som importeras in i KPIF-inflationen med extra kraft när kronan är svag.
Rensar man bort energipriserna hamnar KPIF-inflationen kring 1,5 procent och för att denna nivå ska lyfta krävs att det händer något med tjänstepriser, enligt Ingves.
– Det här varierar över tid. Vi har alltid i alla tider tittat på olika mått på underliggande inflation för att därigenom förhoppningsvis lite bättre förstå vad som pågår i svensk ekonomi, säger Ingves.
Som vanligt på senare tid säger vice riksbankschef Henry Ohlsson att han vill ha en räntehöjning redan nu. Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar, delar Ohlssons syn på läget.
– Om Riksbanken fortsätter på den inslagna vägen riskerar direktionen hamna i en situation där man inte hinner få upp räntan innan svensk ekonomi faller tillbaka, säger hon.
För att prognosen om en räntehöjning i slutet av året ska hålla vill Ingves utöver högre tjänstepriser se att den starka konjunkturen håller i sig – i världen, Europa och Sverige.
Det är inte så att det är ECB ni går och väntar på?
– Det kan man inte säga. De gör naturligtvis så gott de kan på sin kant. Får de upp inflationen till i närheten av 2 procent inom EMU är det naturligtvis en stor fördel för svenskt vidkommande. Men vi har ju att göra och gör ju också en helt självständig bedömning av vilket som är bäst för Sverige.
Joakim Goksör/TT
Robin Salomonsson/TT
