Näringsliv

Lagerstaden växer så det knakar: ”Finns ett jättestort intresse”

Borås Artikeln publicerades
Jesper Andersson, delägare på Speed som bygger Borås största lager.
Foto: Jan Pettersson
Jesper Andersson, delägare på Speed som bygger Borås största lager.

Lokala aktörer slår rekord, automationsgraden höjs och nya etableringar är på gång. Just nu växer lagerstaden Borås kraftigt. Med expansionen kommer både möjligheter och utmaningar.

– För elva år sedan var det fullständigt otänkbart att det skulle kunna växa till något så här stort, säger Jesper Andersson, delägare på Speed.

Lager och logistik är i dag nästan lika väletablerat i Borås som textilindustrin. Men så har det inte alltid varit.

När tekoindustin började få problem under 70-talet, inleddes en ny era för staden ute på Viared där jordbruket började ersättas med industrimark. Första aktören att etablera sig var Volvo bussar som fick köpa mark för 3,50 kronor per kvadratmeter. Den stora monteringsanläggningen stod klar 1977 och därefter fortsatte etableringarna i snabb takt på Viared.

I dag är lager- och logistiktunga företag några av Borås största arbetsgivare. Och när det kommer till intresset för nyetableringar, är det fortsatt stort – trots att priserna nu ökat till mellan 550 och 650 kronor per kvadratmeter. Fyra av de tolv största logistikbyggena i Sverige år 2019 ligger på västra Viared, inom en radie på mindre än en kilometer. Störst av dem alla är Speed.

De arbetar med tredjepartslogistik, vilket innebär att andra företag förvarar gods i deras lager. Företaget har på elva år gått från att husera på ett lager på Sjöbo med plats för 200 lastpallar, till att nu förfoga över 211 000 kvadratmeter lageryta. 83 000 av dem finns i den byggnad på västra Viared, vars andra etapp snart är klar.

– För elva år sedan var det fullständigt otänkbart att företaget skulle kunna växa till något så här stort, säger Jesper Andersson, affärsutvecklare och delägare på Speed, när han blickar ut över lagret.

Byggnaden är inte bara den största i Borås, utan en av dem största i Norden. Enligt Jesper Andersson finns det flera fördelar med att bygga ett nytt stort logistikcenter, i stället för flera små.

Jesper Andersson, affärsutvecklare på Speed tillsammans med Marcus Hedelin som arbetar med marknadsfrågor på företaget.
Foto: Jan Pettersson
Jesper Andersson, affärsutvecklare på Speed tillsammans med Marcus Hedelin som arbetar med marknadsfrågor på företaget.

En fördel är att företagen kan samla mycket personal och infrastruktur på samma ställe. En annan är att det på sikt är billigare att bygga nytt.

– Det kan låta konstigt, men äldre byggnader är faktiskt dyrare än nya eftersom de inte är lika effektiva. Tidigare byggde man många kontor och sedan ett höglager. Nu behövs det inte lika mycket administration. Det gör att man kan bygga högt överallt och sedan anpassa sig efter hur verksamheten utvecklas.

– En annan viktig aspekt är höjden på byggnaderna. Tidigare byggde man ofta åtta och en halv meter högt, nu bygger man vanligtvis runt tolv meter. Kostnaden för att bygga tre meter extra på höjden är marginell, men ur ett lagerhänseende så får du ut väldigt mycket mer på höjden.

En promenad runt Speeds lager är 1,6 kilometer lång. Byggnaden är cirka 120 meter bred och knappt 700 meter lång. Förklaringen till den avlånga formen ligger, precis som mycket annat, i frågan om effektivitet.

– Hade man byggt lagret kvadratiskt så hade gångarna blivit längre och det hade inneburit att truckkörningen skulle bli alldeles för lång. Det hade påverkat effektiviteten. Därmed är de riktigt stora lagren oftast rektangulära.

Marcus Hedelin jobbar med försäljning och marknad på Speed och är operativt ansvarig för Viareds företagsförening. Även om det varit en stor utveckling på just lager de senaste åren så tror han att Viared kommer fortsätta att vara ett område med många olika typer av företag.

– Jag tror inte att vi kommer få se en utveckling med enbart stora lagerlokaler. Vi ser redan nu att företag inom olika branscher vill ha sina huvudkontor här och jag tror att Viared kommer att ha en mix av företag även i framtiden, säger han och fortsätter:

– Många vill etablera sig här eftersom Viared har ett väldigt bra läge. Det handlar inte bara om logistik utan även om personal. Det finns väldigt mycket kompetens inom pendlingsavstånd.

Bygget av den andra etappen pågår, 45 000 kvadrat ska läggas till.
Foto: Jan Pettersson
Bygget av den andra etappen pågår, 45 000 kvadrat ska läggas till.

Ute på västra Viared har 90 hektar industrimark tagits fram, det vill säga 900 000 kvadratmeter. Köpet och exploateringen av marken har inneburit en investering för kommunen på cirka 320 miljoner kronor.

Det är enligt Borås stads etableringsansvarig, Daniel Göök, den största investeringen någonsin i ett industriområde i Borås.

– Efterfrågan på industrimark för lager och logistik är hög. Vi har dagligen kontakt med både nya och gamla verksamheter om expansion och nyproduktion. Det finns ett jättestort intresse, säger Daniel Göök.

Och enligt honom finns det även planer på att öppna upp nya områden för ytterligare etableringar.

– Absolut. Vi tittar på att öppna upp nya områden som redan är utpekade i översiktsplanen. Viared, som är det största samlade industriområdet, kan komma att förlängas vidare västerut på sikt.

Daniel Göök.
Foto: Pernilla Rudenwall
Daniel Göök.

Även om fler aktörer kommer hit så räds inte Speed konkurrensen. I stället hoppas Jesper Andersson på att Borås ska utmärka sig ännu mer som logistikstad.

– Om vi bygger ett stort logistikkluster här så är det ungefär som att du har ett stort köpcentrum med några jättebra butiker. Som kund åker du dit och handlar. På samma sätt är det med logistiken. Ju mer vi växer desto attraktivare blir Borås som logistikstad och då kan företagen här få fler kunder. Jag är inte alls orolig över fler aktörer på Viared, jag tycker snarare att vi konkurrerar med andra logistikområden i Sverige.

Konsultbolaget Proflow har sina rötter i Borås och har hjälpt många av Borås och Sjuhärads lager- och logistikföretag med att skapa lösningar för ökad effektivitet. Tidigare hade de ett stort fokus inom postorder och konfektion, men i dag verkar de i flertalet branscher och till stor del inom e-handelslogistik.

– Många företag missar potentialen i logistiken. I dag vill vi som konsumenter kunna handla på ett smidigt sätt, så här är det viktigt att man som bolag tänker till när man designar sin logistiklösning, så att den utformas både effektivt och hållbart, säger Charlotte Elmquist, vd för Proflow.

För att komma till bukt med frågan om hur man ska kunna hitta kompetens inom lager- och logistikfrågor lokalt har Proflow tillsammans med Borås yrkeshögskola tagit fram en kursplan och en ansökan till en ny tvåårig logistikutbildning. I januari får de veta om man får statligt anslag för utbildningen. I så fall startar man redan nästa höst. Det är hela 25 företag i bygden som säger att de behöver mer kompetens inom logistik och som säger att skulle vara villiga att anställa om de får den här utbildningen.

– Det är en spetskompetens som bolag behöver och vi vill bidra till att kompetensen finns här i staden, säger Charlotte Elmquist.

Charlotte Elmquist, vd på Proflow.
Charlotte Elmquist, vd på Proflow.

Hon beskriver att många i branschen nu befinner sig i en era av omställningar. Bland annat omställningen från butikshandel till e-handel vilket innebär att man inte längre plockar ihop stora mängder varor och skickar iväg till en och samma butik, utan redan på lagret måste anpassa sig efter att sätter man ihop styckplockade beställningar som ska direkt ut till kunden. Något som kräver mer tid, resurser och handpåläggning. Det har lett till allt fler bolag investerat i robotlager.

Men robotlagren är inte bara ett sätt för företagen att bli mer konkurrenskraftiga och ett tecken i tiden. Det är även ett tecken på att det finns ett intresse av att stanna kvar i Borås.

– Det är investeringar som ofta är väldigt skräddarsydda till den egna verksamheten och produkten, så det är kul att företagen investerar i sig själva här i Borås. Det ser vi som att man är mån om att bli kvar här, säger Charlotte Elmquist.

Hon tror inte att robotiseringen av lagerverksamheterna är ett sätt att få bort arbetskraft och anställda, utan snarare att robotlagren är en möjlighet för företag att kunna växa och överleva långsiktigt.

– Frågan om att komma förbi arbetsskador och tunga lyft har varit en aktuell fråga i många år. Ibland är lagerarbete tungt och slitsamt för en människokropp. Där ser vi att robotarna kan fungera som ett hjälpmedel.

Jesper Andersson tror att automationen kommer leda till att logistikföretagen behöver mindre lagerpersonal.
Foto: Jan Pettersson
Jesper Andersson tror att automationen kommer leda till att logistikföretagen behöver mindre lagerpersonal.

Även på Speed ser man liknande förändringar i spåkulan. Jesper Andersson tror också att automationen kommer att ta över allt mer de kommande åren, men menar till skillnad från Proflow att det kommer att leda till ett mindre behov av plockare.

– Det räcker att gå tillbaka fem år, då var det kostsamt och bökigt och svårt att få ihop effektiva system. I dag är det väldigt enkelt med automation. Logistikbranschen kommer i framtiden att få mer automatiserade flöden och en naturlig konsekvens kommer att bli att det inte behövs så mycket folk i lagren, säger Jesper Andersson och fortsätter:

– Det handlar om konkurrens. En robot arbetar i princip 23 timmar om dygnet. Den gör samma uppgifter i mångt och mycket som en människa kan göra. Det är tyvärr så om man ser det från den humanistiska sidan, men ur affärssidan så är det positivt med att automatisera.

Men oavsett om det blir robot- eller människokraft som kommer driva lagerverksamheten är en sak säker – både expansionen och innovationen kommer att pågå under många år framöver.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.