Från varor till värde – så förändras industrin

Johnny Karlsson lutar sig tillbaka, stöder ryggen mot arbetsbänken i produktionshallen och funderar en stund.

– Vad som ändrat sig sedan jag började på 80-talet? En stor skillnad var ju övergången från ackordssystem till fast lön. Sedan var det smutsigare, oljigare och bullrigare förr. Och det är ju mer datorer och robotar i produktionen nu. Men det är egentligen svårt att peka på en enskild förbättring – det är små, ständiga förbättringar som gjort stor skillnad på sikt.

Platschefen på Parker i Borås, Lars Jansson, nickar instämmande åt det NC-operatören säger.

– Just det sista, många enskilda förbättringar, är något vi och andra inom industrin arbetar systematiskt med.

Det är också vad som fångas i begreppet lean, en japansk företagsfilosofi som de senaste decennierna anammats i Sverige och Europa.

Det hindrar inte att det också sker en hel del större förändringar. Hos Parker i Borås håller man på att investera 50–60 miljoner i nya maskiner. Produktionsteknikern Patrik Erikson förklarar att man kommer att installera sju nya, avancerade robotar i produktionen.

Just robotisering och automation är också en av de stora trenderna i industrin. Enligt en färsk rapport från Industrirådet ökade försäljningar av industrirobotar 16 procent per år mellan 2010 och 2015. Enligt konsultbolaget Boston consulting kommer investeringarna i robotisering att fortsätta att öka kraftigt de närmaste åren och vid 2025 nå en investeringsvolym på över 200 miljarder kronor per år inom industrin internationellt. Robotarna kommer att gå från att göra enkla repetitiva uppgifter till mer avancerade där de samarbetar med människor och stöds av intelligenta system – artificiell intelligens.

Tillsammans med en rad andra trender som också hänger samman med digitaliseringen förändras inte bara produktionen i industrin utan också de affärsmodeller industrin arbetar utifrån. Allt detta medför också förändringar av de yrken och yrkesroller som bär upp industrin.

– De enklaste jobben finns inte längre kvar. Man behöver ha minst gymnasiekompetens för jobben i produktion och akademisk utbildning för övriga tjänster. När vi rekryterar är det också viktigt att ha social kompetens och problemlösnings- och samarbetsförmåga. Vi arbetar i grupper såväl som enskilt där alla tar ett stort ansvar och man hela tiden måste samverka inom gruppen och mellan olika grupper på företaget, för att lyckas. Och vi tänker på varje individs utvecklingsförmåga på sikt när vi anställer. Vi vill att våra medarbetare växer och utvecklas med företaget, säger Carina Nyman Alenäs, personalchef på Parkers säljbolag.

– Vi har en utveckling där gränsen mellan tjänstemän och arbetare blir alltmer utsuddad. Det handlar om att vi får en yrkesroll i produktionen som är en blandning av dagens operatörer och produktionstekniker, säger Bo Kronquist, personalchef på produktionsenheten på Parker i Borås.

Samma utveckling mot högre kompetenskrav märks i Parkers säljbolag.

– Tidigare kunde kundservice sakna formell utbildning, men de senaste tio åren rekryterar vi kundservicemedarbetare med ingenjörsutbildning, till exempel affärsingenjörer från Högskolan i Borås. Det handlar om att ha ett tekniskt kunnande, en kommersiell insikt och en övergripande kunskap om hur företaget fungerar. Det är mycket komplext, säger Åsa Lindqvist, som har titeln ”service center manager” på Parker.

Går man till statistiken bekräftas denna utveckling mycket tydligt. I en rapport från Industrirådet framgår det att anställda med enbart grundskola som utbildning minskade med 55 procent i industrin från 90-talet till början av 10-talet. De med 3-årigt gymnasium som bakgrund ökade i stället med 55 procent, medan personal med minst 3-årig högskoleutbildning ökade med hela 144 procent.

Det leder också till en tydlig kompetensbrist i industrin, som dessutom förstärks i en högkonjunktur:

– Vi ser en dramatisk brist på ingenjörer som läst IT. Här skulle vi behöva få fler tjejer som läser ingenjörsutbildningarna – de har höga betyg men har uppfattningen att de inte klarar av dem, medan killar med samma eller sämre betyg är övertygade om motsatsen, säger Amelie von Zweibergsk, chef för industriell utveckling på branschorganisationen Teknikföretagen.

– Vi har också brist inom yrken som kräver gymnasium eller yrkeshögskola, som automationstekniker och underhållstekniker.

Med tanke på den höga automationstakten kan man fråga sig vilken framtid människan har i en industri som förlitar sig alltmer på smarta digitala system.

– Det är inte bara arbetaryrkena där industrin ser en rationaliseringspotential, utan det gäller tjänstemannayrken också. Digitala system kan hantera en stor mängd information inom till exempel bokföring, ekonomi och administration. Alla uppgifter som är repeterbara kan ersättas. Och på sikt kommer även artificiell intelligens med självlärande system, säger Ola Asplund, senior rådgivare på IF Metall.

Rätt dystert alltså? Inte nödvändigtvis.

– Människan har många fördelar jämfört med tekniska system. Vi är mångsidiga. Vi kan skifta arbetsuppgifter mycket lätt, vi är flexibla och överlägsna på att hantera nya och oväntade situationer. Det finns också en risk med tekniska system – att man låser in sig i en viss lösning, säger Ola Asplund.

Dessutom skapas nya yrken och uppgifter, nämligen för de som ska underhålla och utveckla systemen. Och det tillkommer nya värden för företagen när tekniken blir mer uppkopplad. Det som kallas internet of things – sakernas internet – medför nya affärsmöjligheter.

Sten Grahn arbetar vid forskingsinsitutet Swerea och har tillsammans med kollegor forskat om hur industriföretagens varor ”tjänstefieras” tack vare den digitala utvecklingen. I en global utveckling som alltmer går mot att ett fåtal, mycket stora och konkurrenskraftiga företag kontrollerar en stor del av marknaden pressas marginaler på tillverkade varor.

I det läget går det att hitta marginaler på de tjänster som följer med produkterna. Det är också en logisk konsekvens av den digitala utvecklingen – fordonsindustrin till exempel blir alltmer tjänsteleverantör kopplat till den information fordonen lämnar. Exempelvis samarbetar Volvo med livsmedelsaktörer för att leverera mat till fordon, där de står parkerade.

– Det handlar om ett nytt sätt att se på industrin. Tidigare investerade man i en robot för att kunna producera en vara och ta betalt för den. Nu fokuserar man på det värde en automatiserad tillverkning kan ge. En energileverantör kan ta betalt för värdet ”inomhusklimat” av kund. I detta finns en drivkraft till effektivisering och innovation – det gäller att hitta den bästa tekniken som ger detta värde, säger Sten Grahn.

Så hur ligger företagen i Sjuhärad till i denna utveckling?

– Det är väldigt olika. Många företag gör jättebra grejor – men man tänker inte alltid systematiskt och strategiskt. Det är en utmaning att se förbi nästa kurva, säger Jan Andersson på IUC i Sjuhärad, som hjälper små- och medelstora industriföretag.

– Ett företag kan vara nöjt med att man investerat i en ny robot. Och det är ju jättebra. Men sedan finns det företag som just tänker på att varor också kan sälja tjänster. Som Jensen Sweden i Viared som utvecklar plagghanteringsutrustning till tvätterier. De kopplar upp utrustningen och kan hämta ned driftdata och se ur utrustningen fungerar och hur den används av kunderna.

Och på Parker blir de hydrauliska riktningsventiler företaget tillverkar och som styr till exempel kranar på lastbilar och grävmaskiner alltmer uppkopplade med sensorer.

– Systemet kan tala om när produkten håller på att gå sönder till exempel. Och styrsystemen blir mer säkerhetsanpassade, när till exempel en kran ska användas i ett bebyggt område. Vi har bara sett början på den utvecklingen, säger Parkers platschef Lars Jansson.