Näringsliv

Bennet hyllar Sjuhärad och lärlingar

Borås Artikeln publicerades
Handelskammarens Åsa Vikner och näringslivsprofilen Carl Bennet inför seminarium om lärlingar i Borås.
Foto: Ingemar Brink
Handelskammarens Åsa Vikner och näringslivsprofilen Carl Bennet inför seminarium om lärlingar i Borås.

– Borås och Sjuhärad är i främst ledet när det gäller att öppna för lärlingar. Inte konstigt att här finns så stor framgång, hyllade företagsnestorn Carl Bennet när han träffade skolfolk och näringsliv vid möte i Borås.

Att få tillräckligt med kompetenta yrkeskunniga är stor utmaning för företag och offentliga verksamheter framöver. Samtidigt minskar intresset för yrkesutbildningar bland unga. Speciellt industriutbildning har svårt att locka. De som väljer fel riskerar att stå utan jobb.

Med lärlingsprogram hoppas näringslivet, Skolverket och offentliga arbetsgivare på vändning. Nu erbjuds också lärlingsplatser med lön för att locka ytterligare.

Carl Bennet har tagit initiativ till projektet Svensk gymnasielärling för att främja lärlingsverksamhet. Västsvenska Handelskammaren är också med i detta. Allt sker i samverkan med Skolverket.

– Vi stödjer skolor och arbetsgivare som vill komma igång med lärlingsutbildning sedan 2014. Intresset är stort. Vi har 10 000 lärlingar igång i Sverige nu, säger Björn Wärnberg, lärlingssamordnare på Skolverket, som också deltog i mötet hos Västsvenska handelskammaren i Borås.

En invändning mot yrkeslinjer och lärlingsverksamhet är att dörrar stängs till högskoleutbildning. Det bidrar till att många föräldrar avråder sina barn att söka yrkeslinjer. Samtidigt finns det goda möjligheter att gå vidare till högskola också för den som valt yrkesspåret.

– Yrkesutbildning kan var bästa grunden för karriär. Se till exempel på Volkswagens VD Matthias Müller. Han började sin bana i bilindustrin som verktygsmakarlärling, säger Carl Bennet, som själv inspirerats om lärlingar genom sin verksamhet i Tyskland.

– I Tyskland går 500 000 in i lärlingsverksamhet varje år. För Sverige motsvarar det 50 000, säger Bennet.

Åsa Vikner på Västsvenska handelskammaren redovisade en kartläggning som kammaren gjort: Pluggparadoxen. Det handlar bland annat om att unga helst vill arbeta inom näringslivet. Samtidigt läser de inte utbildningar som leder till jobben som näringslivet behöver.

Föräldrar pekas ut som en grupp som påverkar sina barn åt galet håll. Den äldre generations bild av arbetsliv och främst industrin bidrar till detta.

Vid kvällens samtal dyker en annan grupp upp som hämmar yrkesutbildning och lärlingsverksamhet: Yrkesvägledarna, de som ska ge kloka råd till de som ska välja. Där ses också behov av informationsinsater.

Carl Bennet vill också se lärlingsprogram som vänder sig till utrikes födda. Lära svenska på deltid, lärling på övrig tid.

– Det kan ge fantastiska resultat! manar han.

 

Björn Wärnberg från Skolverket  jobbar för fler lärlingar.
Foto: Ingemar Brink
Björn Wärnberg från Skolverket jobbar för fler lärlingar.