”Hugo älskade livet, kompisarna och fotbollen”

Skene ,
Lagledaren Hugo blev bara 15 år. Nu har en fond startats till hans minne.

Hugo Olsson omkom i bussolyckan utanför Sveg – men hans minne lever vidare i en fond som familjen och Skene IF instiftat.

I söndags delades det första priset ut.

– Man vill göra så mycket man kan för att hedra Hugo, säger pappa Mats Olsson.

Foto:
Pappa Mats Olsson ser till att kaptensbindeln sitter rätt på Hugos tröja, där den hänger i ett av Skene IF:s omklädningsrum på Vävarevallen.

BT träffar honom och Skene IF:s ordförande Sven Andersson på Vävarevallen några dagar innan priset ska delas ut.

Inne i ett omklädningsrum sitter en bild på Hugo, bredvid finns ett foto av laget han spelade i. På andra sidan hänger hans matchtröja.

Mats rättar till kaptensbindeln på ena tröjärmen, och säger:

– Han var kapten i 02-laget. Jag är ingen expert, jag har själv inte spelat fotboll, men han var en riktig lagspelare.

Tanken på att instifta en fond kom ganska snabbt efter det tragiska olyckan.

– Vi pratade där hemma om vad vi kunde göra. Vi älskade ju honom så mycket, och ville göra allt för honom, säger Mats.

I samband med begravningen kom det in en hel del pengar. Det blev en grundplåt till fonden.

Hugopriset ska delas ut till en kille i 14-årslaget vid Skene IF:s fotbollsavslutning varje höst. Kriterierna är att han ska vara en bra kompis, en lagspelare och ha någon teknisk detalj som sticker ut.

Allt detta hade Hugo.

– Hugo hade en väldigt bra vänsterfot. Det var därför jag ville ha ytterligare en grej att hänga upp det på. Förhoppningsvis blir det så att spelarna pratar med varandra om vad den grejen kan vara och att det på så vis blir ett levande pris.

”Han älskade livet, fotbollen och kompisarna. Det var så sprudlande och det gick bra i skolan. Man fick nästan lugna ner honom. Du behöver inte plugga så mycket, sa vi. Därför har allt blivit en så brutal kontrast”

Sven Andersson såg Hugo under många år i klubben och säger att kriterierna beskriver hur han var.

– Hugo var en underbar kille och en god kompis. Vissa gånger tyckte han att någon annan kunde få spela istället för honom själv trots att han var så duktig. Han var väldigt omtänksam.

Mats minns när Hugo började spela fotboll när han var fem och ett halvt år gammal.

– Han följde med sin kompis Olle. Det var lite trevande i början, som det alltid är i den åldern, men ganska snart så såg man ju att många var riktigt duktiga. Redan tidigt spelade de som ett lag, och det är nog ganska ovanligt.

Större delen av killarna i laget var Hugos kompisar. Mats berättar att de umgicks på fritiden och spelade fotboll jämt.

– Han älskade ju fotbollen och kompisarna, och det var ju ett egentligen.

Framgångarna var stora för laget. Under flera år vann de många cuper och serien i princip varje år.

Med Hugo som lagkapten.

– Det var precis som att han hade en uppgift, säger Mats.

”Det kom som en blixt, och krossade allting. Men vi har haft honom i 15 år. Det är så vi måste se det.”

Till den här säsongen var det tänkt att han skulle ta klivet upp i juniorlaget. Han hade börjat där när olyckan i april förändrade allt.

– Det kom som en blixt, och krossade allting. Men vi har haft honom i 15 år. Det är så vi måste se det, säger Mats, och fortsätter:

– Han älskade livet, fotbollen och kompisarna. Det var så sprudlande och det gick bra i skolan. Man fick nästan lugna ner honom. Du behöver inte plugga så mycket, sa vi. Därför har allt blivit en så brutal kontrast.

Fonden är ett sätt att hjälpa Mats själv att gå vidare. Besöket på Vävarevallen är bara hans andra på drygt ett halvår.

– Det har varit så mycket känslor. Det har varit för jobbigt att åka hit, säger han.

Tillsammans med Hugos tränare och en representant från Skene IF:s styrelse sitter Mats med i en kommitté som sköter fonden. Med statyetten följer ett stipendium på 2 000 kronor. Det går också att söka pengar till träningsläger och cuper.

– Hugo älskade cuper. Han gillade verkligen att åka i väg och uppleva gemenskapen, säger Mats.

Han plockar fram sin mobil och visar en bild på statyetten. På framsidan står det inristat Hugopriset, på baksidan "SMILE”.

– Hugo hade ett leende och ett skratt som var fantastiskt. Och så sa han till oss ibland: Jag gillar folk som ler.

Mats fortsätter:

– Det öppnar så mycket dörrar med ett leende, det blir så mycket lättare med allt. Därför var det var ett ord som vi ville ha med.

Med priset vill familjen att minnet av Hugo ske leva kvar länge. Tanken är att fortsätta dela ut det i samband med klubbens fotbollsavslutning varje höst.

För familjen är det då viktigt att man inte bara delar ut ett pris utan också berättar lite om Hugo och om tragedin i Sveg.

– Vi och många andra drabbade kommer alltid att få leva med detta. Men för andra går ju livet går vidare på ett annat sätt. Men framför allt vill vi föra vidare Hugos goda karaktär som en budkavle varje år, säger han.

Sven Andersson uppskattar familjens initiativ:

– Vi som förening är väldigt tacksamma för det familjen gör för den åldersgruppen som Hugo var i, säger han.

För de som vill stötta fonden tar familjen tacksamt emot gåvor. Uppgifter finns på Skene IF:s hemsida.

fakta

Hugos minnesfond

Instiftad av Skene IF och familjen till Hugo Olsson som omkom i bussolyckan utanför Sveg i april.

En pristagare i Skene IF:s P 14-lag får vid fotbollsavslutningen på hösten statyetten ”Hugos minne” och ett presentkort på 2 000 kronor.

Kriterierna är att han är en bra kompis, en lagspelare samt har en teknisk kvalifikation som sticker ut.

P14-laget kan under året söka pengar till cuper och/eller träningsläger.

Visa mer...

fakta

Första pristagaren

Målvakten Fatlum Qeli fick Hugopriset med motiveringen att han är en träningsflitig spelare som alltid är på gott humör och ger allt på träningarna. Han är en mycket omtyckt person både av tränare och spelare, och är ett gott föredöme både på och utanför plan. Han är alltid pigg på att ställa upp och gnäller aldrig. Helt orädd och med en bra vänsterfot.

Visa mer...
Foto:
Fatlum Qeli, målvakt i 03-laget, blev den första att få Hugopriset. Här står han bredvid Hugos föräldrar Anna-Lena och Mats Olsson.

 

Foto:
Mats Olsson blickar ut över Vävarevallen, där Hugo tillbringade mycket av sin lediga tid.