Wikström: Tillsammans kan vi tala med en starkare röst

Ledare Artikeln publicerades
Eftertankens kranka blekhet. Tusentals deltog i ett solidaritets- och protestmöte på Trafalgar Square i London, bland annat mot den främlingsfientlighet som blommat ut efter det att Storbritannien röstat för att lämna EU.
Foto:Ian West
Eftertankens kranka blekhet. Tusentals deltog i ett solidaritets- och protestmöte på Trafalgar Square i London, bland annat mot den främlingsfientlighet som blommat ut efter det att Storbritannien röstat för att lämna EU.

52 procent av Storbritanniens befolkning har röstat för ett utträde ur EU. Brexit, den enstaka mest betydelsefulla händelsen i Europa sedan Berlinmurens fall, sände på midsommaraftonen ut chockvågor genom EU:s institutioner och medlemsländer och ledde till kraftiga börsfall runt om i världen.

I Europaparlamentet satte några kontor upp texten ”We will miss you” på kontorsfönstren. Samtidigt antog vi i Europaparlamentet på tisdagen en resolution som säger att Storbritannien ska respektera de brittiska medborgarnas vilja, genom att så snart som möjligt officiellt dra sig ur EU-samarbetet, för att minska perioden av oroligheter och instabilitet.. Vi var också tydliga med att först efter att de officiellt notifierat att man önskar lämna EU-samarbetet så kan förhandlingar om framtidens avtal mellan Storbritannien och EU inledas. Dessutom påtalar vi i resolutionen behovet av betydande reformer av EU för att säkerställa att EU lever upp till medborgarnas förväntningar.

Jag tycker att det är oerhört sorgligt att Storbritannien kommer att lämna EU. Sverige har förlorat en nära samarbetspartner i EU och det råder ingen tvekan om att Europa nu kommer att bli betydligt fattigare, svagare och mindre konkurrenskraftigt.

Samtidigt har resultatet av folkomröstningen rivit upp djupa sår i Storbritannien. 48 procent av de som röstade ville stanna i EU, framför allt de unga och befolkningen i Skottland och på Nordirland. När Storbritannien i sinom tid förhandlar kring sitt nya förhållande till EU, är det viktigt att dessa pro-europeiska brittiska ungdomar som såg sin framtid, sina jobb och familjer som en del av EU, blir hörda. Man ser i valresultatet en stark polarisering mellan ung och gammal, stad och landsbygd, välutbildade och lägre utbildade medborgare, personer som har ett arbete och arbetslösa. Detta är oerhört allvarligt och talar sitt tydliga språk om spänningar mellan olika grupper inom landet som kommer till uttryck i hur man ser på EU.

Brexit är en väckarklocka för oss alla som tror på det europiska projektet och som ser fördelarna med att hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar, istället för att varje land går sin egen väg.

Ska EU förbli en viktig och betydelsefull spelare på den globala arenan så måste nytt liv blåsas in i själva tanken om Europa. Genom detta kan unionen utvecklas och demokratiseras på områden som frihet, säkerhet och rättvisa, och fördjupade gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. För detta måste till om vi ska kunna slå vakt om våra gemensamma värderingar, skydda våra medborgare och hantera de utmaningar vi står inför, som terrorhotet, flyktingsituationen, den globala uppvärmningen, ekonomisk tillväxt och så vidare. Men viktigt är att själva tankarna om Europa når, berör och kommer närmare medborgarna.

Men vi måste också påminna oss om att EU, som skapades i ruinerna efter andra världskriget, vilar på ett djupt samförstånd mellan medlemsländer som inbördes olika prioriteringar och olika bevekelsegrunder för sitt medlemskap i EU. I Sverige är vi exempelvis starka förespråkare av marknadsliberalism och frihandel medan vi ogillar den ineffektiva subventioneringspolitiken som bedrivs i form av jordbruksstöd och regionalfonder, medan Tyskland och Frankrike tycker tvärt om.

Vi måste komma ihåg att EU har resurser, välutbildade medborgare, skaparkraft och mångfald. Tillsammans kan vi vara rustade att möta morgondagens utmaningar i en globaliserad värld. Ensamma kommer de enskilda ländernas röster att tala med en alltför låg röst för att bli viktig. Inte ens Storbritannien eller Tyskland, har kvar tillräckligt av sin forna glans för att kunna hävda sig i globaliseringen tid.