Wikström: För ett starkt EU krävs ett mindre hemligt EU

Mitt Europa Artikeln publicerades
Hemlighuset? Här Stefan Löfven i samspråk med EU-kommissionens ordförande Jean Claude-Juncker under ministerrådets möte i Bryssel 23 mars.
Foto: Geert Vanden Wijngaert
Hemlighuset? Här Stefan Löfven i samspråk med EU-kommissionens ordförande Jean Claude-Juncker under ministerrådets möte i Bryssel 23 mars.

Mina drömmars EU är en sammansvetsad och integrerad union som hämtar sin näring från ett starkt folkligt politiskt engagemang, och lyckligtvis visar mycket på att vi är på god väg dit.

 

De senaste åren tycks europeiska medborgare ha fått en allt mer positiv bild av EU-samarbetet och en undersökning från Eurobarometern förra året konstaterade att 64 procent av alla tillfrågade EU-medborgare ansåg att deras land dragit fördel av sitt medlemskap, vilket är en ökning från tidigare år.

Vid sidan av denna positiva bild finns dock en paradoxal utveckling. För samtidigt tar även fler och fler EU-skeptiska partier plats i nationella parlament runt om i Europa. I Österrike vann det EU-fientliga partiet FPÖ i höstas makt och i det italienska parlamentsvalet kunde vi se hur de anti-europeiska partierna Lega Nord och Femstjärnerörelsen vann ännu större inflytande. Dessa partiers populistiska retorik försöker framställa EU som ett elitprojekt, långt borta från medborgarna

Det räcker inte med välartikulerade och engagerade tal om fördjupat europeiskt samarbete, europeiska medborgare måste också känna att de har insyn och delaktighet i EU:s arbete. Transparens är en förutsättning för att EU ska bli en framgångsrik union där EU-medborgare i större mån definierar sig som européer. För om lagstiftningsprocesserna inte är tillräckligt öppna och medlemsländernas ståndpunkter inte är offentliga och tydliga blir det svårt för EU-medborgare att hålla sina valda företrädare ansvariga, och avståndet mellan EU-institutionerna och medborgarna riskerar att öka.

Betydelsen av ett mer öppet och transparent EU blev tydligt vid Brexit-omröstningen. Brittiska politiker har under årtionden haft en kultur där allting negativt skyllts på EU och Bryssel, även om det i själva verket antingen var beslut som inte ens kom från EU eller som den brittiska regeringen hade stöttat i förhandlingar.

Det är inte gråa, anonyma byråkrater som beslutar om lagstiftningen i EU, det är de folkvalda europeiska regeringarna som tillsammans med det direktvalda Europaparlamentet som beslutar om lagstiftning i EU. Däremot sker allt för mycket av diskussionerna om ny europeisk lagstiftning bakom stängda dörrar och därför är det viktigt att bygga tillit genom ökad insyn i dessa processer.

Det var därför glädjande att EU-domstolen nyligen bestämde att EU:s institutioner framöver måste ges tillgång till handlingar som rör så kallade trepartsförhandlingar, som är lagstiftningsförhandlingar mellan Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen.

Det är ett genombrott för europeisk demokrati, och innebär i praktiken att förhandlingar om lagstiftningen framöver kommer att bli mycket öppnare och mer lättillgängligt. Nu kommer medborgare att kunna följa lagstiftningsprocesser mer noggrant och få större möjlighet att ställa sina politiker till svars. Den typen av transparens ska vara en självklarhet för en mogen parlamentarisk demokrati.

Ett problem som kvarstår är att det är alldeles för svårt att utkräva ansvar för de europeiska regeringarnas ställningstaganden i Ministerrådet. Kontrasten till Europaparlamentet kunde inte vara större. Där vi i Europaparlamentet har webbsända utskottsmöten och röstprotokoll på hur alla ledamöter har röstat, präglas ministerrådet fortfarande av slutenhet.

Det är hög tid att medlemsländernas regeringar accepterar att när de i Ministerrådet är med och stiftar lagar för Europas medborgare så kan de inte göra detta i stängda rum och i former som är anpassade för en gammaldags diplomati. Våra medborgare förtjänar att veta vilka regeringar som har drivit vilka ståndpunkter under dessa förhandlingar, så att även de kan ställas till ansvar för sitt agerande av väljarna i nationella val.

Om vi menar allvar med att EU ska förbli en betydelsefull och inflytelserik aktör på den globala arenan så måste vi motarbeta populistiska EU-skeptiska krafter genom att förstärka förtroendet för vårt europeiska projekt. Det gör vi genom att arbeta för mer öppenhet inom unionen. Det är först då som vi kan få en ärlig debatt och verkligen kan visa de som tvivlar på EU hur unionen bidrar till större frihet, säkerhet och rättvisa för alla.

Om skribenten

Cecilia Wikström

Wikström är Europaparlamentariker för Liberalerna.

Visa mer...