Weidmo Uvell: Inget skäl beklaga minnesmästaren

Ledare

Nyligen kunde man läsa i både GT och Aftonbladet om en kille som inte kom in på lärarlinjen.

Artikeln publicerades 17 juli 2015.

Varför detta inte helt unika hamnat i tidningen är att just killen i fråga har nått 2.0 på högskoleprovet och har världens bästa minne, enligt en tävling han deltagit i. Och det fanns bara en enda plats, och den fylldes av kvoten gymnasiebetyg. GT sökte Göteborgs Universitets kommunikationsavdelning men de bad att få återkomma.

I sociala medier har folk indignerat kallat utbildningssystemet för oflexibelt och hänvisat till lärarbristen – såklart killen med världens bästa minne måste bli lärare. Och helt orimligt att det fanns bara en enda plats, vi behöver ju mattelärare. Jag har till och med läst Facebookstatusar av riksdagsledamöter om att det är upprörande att just den här killen inte kom in. Att systemet måste bli mer ”flexibelt”.

Men i samma artikel kan man också läsa att den ämneskombinationen killen sökt var matte och historia, en ovanlig kombination. Och han hade bara sökt till Göteborgs Universitet. Han hade helt enkelt bara fyllt i en enda rad i sitt ansökningsformulär. En linje, en ämneskombination. Han medger själv att han ”trodde det skulle vara enkelt att komma in”, det vill säga han har inte brytt sig om att kolla upp fördelningen mellan platserna och kvoterna. Då hade han sett att gymnasiebetyg hade större kvot.

Så nej, det är verkligen inte fel eller orimligt att världens bästa minne, som uppenbarligen inte slår världsrekord i förberedelser, kommer in på lärarlinjen. Har man ingen plan B får man vackert vänta till nästa ansökningsperiod precis som alla andra.

Det är inte så att Sverige eller ens Göteborgs Universitet bara hade en enda lärarplats 2015 utan bara en enda plats för ämneskombinationen matte/historia. Vad ska skolan göra, menar kritikerna? Ändra antagningssystemet i efterhand bara för att ansökanden inte kan läsa innantill? Ska platsen som nu givits en person med höga gymnasiebetyg istället ges till en person gråtit ut i media?

Utbildningssystemet måste vila på tydliga och öppna antagningsregler och ett rättssäkert system som inte uppmuntrar till godtycke. Samma regler för alla. En strikt meritokrati där högst poäng per kvot får platsen. All information finns tillgänglig i god tid före ansökan så att alla vet vilka regler som gäller. Lärosätena vet bäst hur många platser just de har per ämne och termin.

Varje år får massa människor ett negativt ansökningsbesked på sina förstahandsval. Den omskrivne minnesmästaren är varken den första eller sista som förväntansfull sprättar kuvertet men besviken får lägga det i papperskorgen. Människor som säkert skulle blivit jätteduktiga psykologer, läkare, lärare, marinbiologer etc, om de haft högre betyg eller högre resultat på högskoleprovet. Men återigen, samma regler. Det är bara att söka samma linje på någon mindre attraktiv studieort, söka en annan linje eller bida sin tid och söka en gång till.

De som ropar på ”ett mer flexibelt utbildningssystem” verkar mena att den rättssäkerhet som finns inbyggt i systemet och som gör att alla behandlas efter samma måttstock och har samma chans ska ändras. För det blir resultatet om folk plötsligt skulle få platser för att de klagar i media. Jag hoppas verkligen att Göteborgs Universitets kommunikationsavdelning ger just det svaret och önskar honom och alla andra med negativa besked lycka till nästa ansökningsperiod.