Visa ligorna var gränsen går
I torsdags presenterade den så kallade Trygghetskommissionen rapporten Den nya tidens livskvalitetsbrott – internationella stöldligor och it-relaterad bedrägeribrottslighet. Den visar med eftertryck att storskaligt organiserade stölder har blivit allt mer vanligt förekommande de senaste åren. En förklaring är att det i spåren av den inre marknaden i EU också blivit lättare för brottslingar att röra sig mer obehindrat.
”När de nya brotten utförs av professionella ligor som genomför stöldraider under snabb förflyttning in och ut ur landet eller när brotten utförs i den digitala miljön ställer det gamla sanningar på ända”, skriver förre statsministern Fredrik Reinfeldt, numera ordförande i Trygghetskommissionen, i förordet.
Dagens brottslighet är inte längre lokal eller nationell på samma sätt som tidigare. I dag omsätter stöldligorna stora summor, och deras verksamhet blir allt svårare för polisen att spåra eftersom den spänner över nationsgränser. De planerar sina brott noga och i detalj. För dessa brottslingar rör det sig i högsta grad om ett slags näringsverksamhet som ger stora vinster.
Det som stöldligorna utövar kan vid en första anblick tas för en ny sorts brottslighet. Men de räcker med att blicka bakåt i historien för att se hur stölder tidigare organiserats på liknande sätt. I själva verket kanske det är fenomenet plundring som reinkarneras. Historier om vikingar och pirater som plundrar hela byar på skatter kan verka som mer saga en verklighet, men det är något av härnadståg som präglar stöldligornas framfart.
Varje år forslas stöldgods för mångmiljonbelopp ut från Sveriges hamnar. För att göra en redan illavarslande situation ännu värre så saknar i dag Tullverket tillräckliga befogenheter för att beslagta stöldgods, eller hålla kvar de misstänkta gärningsmännen. Läget är alltså ett sådant att tullpersonal kan tvingas se på och helt enkelt låta varor, som med all sannolikhet är stöldgods, passera ut. Därtill är stöldligorna väl medvetna om hur tullpersonalen arbetar och kan i många fall kartlägga detta redan i förväg.
Polisens förmåga att bekämpa stöldligorna lider därtill av en viss inneboende handlingsförlamning. Det enda sättet för att på allvar komma till bukt med denna typ av brottslighet är ökat internationellt samarbete mellan polismyndigheter i olika länder.
I tider där somliga mest verkar vilja lyfta fram EU:s nackdelar är det värt att påpeka att utan EU:s polissamverkan Europol skulle läget vara om något ännu sämre.
